Polisens taktik förfinas

Polisen förbättrar sin taktik mot demonstrationer efter förra veckans gatukravaller i Malmö. Säkerheten skärps för deltagande polis. Dessutom måste arbetsmetoderna förankras bättre hos varje enskild polisman.

Men polisen tänker inte bli mer våldsam.

– Vi drar erfarenheter av det som hänt. Vi arbetar hela tiden med att förbättra och utveckla oss, säger Torbjörn Björkegren, taktikexpert på Polishögskolan.

Polisen har efter Reclaim the Streets-kravallerna i Malmö mött hård kritik både från de egna leden och en bredare allmänhet för att man var passiva när flera tusen ungdomar levde rövare på Föreningsgatan i Malmö.

Polisen tittade på medan demonstranterna sköt i väg fyrverkerier, krossade skyltfönster, klottrade ner husfasader och misshandlade en man.

Polisledningens strategi var emellertid högst medveten. Efter EU-kravallerna i Malmö och Göteborg 2001 har polisen ersatt sin gamla taktik (IMF, Ingripande mot folkmassa) med en helt ny förkortning. Nu gäller SPT, Särskild polistaktik – ett mer kommunikativt förhållningssätt som importerats från Danmark och Holland.

Grundtanken är att polisen ska undvika att provocera eller uppträda som en maktfaktor. Man ska arbeta med öppna händer – utan batonger, hjälmar och sköldar – för att skapa en bra relation med demonstranterna.

I Malmö förblev polisen passiv även när gatuprotesterna övergick i kravaller. Men också det är hämtat ur polisens nya handbok.

– Det finns med i konceptet. I stället för att ingripa ska polisen dokumentera. Ett bryskare ingripande kan leda till upplopp, säger Torbjörn Björkegren.

Polisen är mitt inne i ett treårigt forskningsprojekt om hur man bäst hanterar bråk. Under ledning av den holländske psykologiprofessorn Otto Adang bedriver Polishögskolan och Rikspolisstyrelsen fältstudier i samband med omfattande ordningsstörningar.

Med utgångspunkt från våldsamma fotbollsmatcher, bråk mellan vänster- och högerextremister samt gatukravaller i likhet med dem i Malmö finslipar Polishögskolan den särskilda polistaktiken.

Polisen har övergett flera av sina tidigare arbetsmetoder. I känsliga lägen undviker man massiva frihetsberövanden till förmån för dokumentation via fasta och mobila videokameror. Först i efterhand lagförs eventuella våldsverkare.

Massgripanden finns dock fortfarande med i polisens verktygslåda. Det fanns i Malmö en beredskap att låta polisens fordon bilda smala slussar för förbipasserande. Där skulle polisen kunna gripa dem som kunde pekas ut som våldsverkare.

Bevisningen hade dock kunnat bli tveksam.

– Man kan aldrig acceptera att folk blir olagligt frihetsberövade, säger Torbjörn Björkegren, som nu förväntar sig att poliser med erfarenhet från händelserna i Malmö deltar i det fortsatta utvecklingsarbetet av den särskilda polistaktiken.

Skånepolisens ledning beskriver polistaktiken i Malmö som en framgång, även om kritiken från de egna leden visar att många av de deltagande polismännen inte riktigt förstått grundtanken.