"Praktiska paket" nytt sätt konkurrera

9 frågor & svar om förslaget om avgifter för utländska studenter

Varför söker så många till svenska universitet och högskolor?
En rapport från Högskoleverket visade att en av de allra viktigaste orsakerna till det kraftiga intresset är att Sverige är ett av de få länder i Europa som har gratis högre utbildning för utomeuropeiska sökande. De senaste åren har både Tyskland, Danmark och Finland infört olika slags avgifter.

Vilka studenter ska betala enligt propositionen?
De som kommer från ett land utanför Europa. Men de som kommer inom ett utbytesprogram betalar inte. De som där­emot kallas free movers, det vill säga de som söker på egen hand till en svensk utbildning, blir betalningsskyldiga. Det är ungefär 10 000 studenter varje år.

Varför vill ministern införa avgift?
”Svenska studenter som vill studera utomlands måste betala. Att svenska skattebetalare sponsrar utbildning för utländs­ka studenter är inte rimligt. Det gröper ur finansieringen för den svenska högskolan, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Han säger också att han tycker att svenska lärosäten inte ska tävla om studenterna genom att vara billigast, utan bäst.

Hur mycket pengar handlar det om?
Staten drar in ersättningen till lärosätena för de studenter det handlar om. Sedan är det upp till varje lärosäte att finansiera platserna. Varje universitet och högskola bestämmer delvis själva hur stora avgifterna ska vara, men troligtvis kommer propositionen att kräva att avgifterna ska vara ”kostnadstäckande” och ”marknadsmässiga”. I propositionen räknar man med en avgift på 70 000 kronor per elev och år.

Ministern tror att avgifterna kan spara statskassan 500 miljoner kronor per år. Tobias Krantz har lovat att de pengarna ska gå tillbaka in i utbildningssystemet.

Varför gillar inte SFS förslaget?

Sveriges förenade studentkårer är negativa till förändringen. De hänvisar till att det alltid varit en princip i Sverige att högre utbildning är kostnadsfri, och de är rädda för att om man börjar ta betalt av utomeuropeiska studenter nu, så kommer avgifterna att sprida sig till svenska studenter också.

Vad säger universiteten och högskolorna?

Många har protesterat. De tror att svenska lärosäten får sämre konkurrenskraft och att det blir svårare att internationalisera utbildningarna – och det är ett mål i sig. Många befarar att administrationen kommer att bli stor. Enligt kritikerna genomförs förändringen alldeles för snabbt och betyder ett ekonomiskt avbräck som kommer att ta många år att ta igen.

När börjar systemet gälla?
Höstterminen 2011. De studenter som påbörjat en utbildning innan dess slipper betala.

Vad händer med de superduktiga studenterna som är för fattiga för att betala?
Ministern har lovat att införa något slags stipendiesystem. Hur det ska se ut kommer i propositionen.

Vad kommer propositionen att ge svar på som vi inte redan vet?
När kommer att fastställas hur mycket man måste betala för att över huvud taget anmäla sig till en svensk högskoleutbildning. Hur stipendiesystemet ska utformas och var pengarna ska tas. Vem som egentligen räknas som ”utomeuropeisk”.

Så här ska lärosätena möta avgiften

Malmö högskola

Ökad satsning på internationalisering, mer marknadsföring.

Översyn av utbudet av program och kurser.

Diskuterar att införa stipendiefonder.

Gunilla Carlecrantz, projektledare internationell utveckling: ”Alla svenska lärosäten kommer att få arbeta mer strukturerat med marknadsföring.”

Lunds universitet

Masterutbildningar inom telekom och IT väntas minska.

Bygger upp egna stipendiefonder.

Går in i fler utbytesprogram.

Per Eriksson, rektor: ”Vi måste veta hur vi ska hantera de studenter som betalar avgiften men där studierna inte fungerar. Då kan vi bli skadeståndsskyldiga. Var har vi pengarna till det? Hur gör vi med en part som finns långt borta?”

Blekinge tekniska högskola

Göra fler uppdragsutbildningar till företag som högskolan tar betalt för.

Bygga upp egna stipendiefonder för studenter där företag står för pengarna.

Låta andra universitet köpa delar av en utbildning från BTH.

Fler så kallade sandwichutbildningar, där studenter från två olika universitet i olika länder, läser en utbildning växelvis på universiteten.

Ursula Hass, rektor: ”Vi försöker få till mer utbytesprogram. Men svenska studenter är inte lika flitiga när det gäller att resa som de från andra länder. Vi försöker få ut folk, för alla bedömer att internationell erfarenhet är det som är gångbart framöver.”

Linnéuniversitetet

Bygger ut fler utbytesavtal med andra universitet.

Identifierar några utbildningar som är internationellt

attraktiva och marknadsför dem mer.

Stephen Hwang, rektor: ”Man kan ha en filosofisk fundering om detta är bra för Sverige som kunskapsnation. Jag tycker inte det. Sverige är så litet, vårt problem framöver är att hitta utbildade personer som kan täcka upp vid de stora pensionsavgångarna. Vi borde ta vara på de studenter som vill läsa hos oss och vill stanna hos oss.”

Chalmers tekniska högskola

Tillsätter en grupp som utreder konsekvenserna av lagen för skolan.

Ser över studentrekryteringen och utökar eventuellt marknadsföringsinsatserna.

Petra Ljung, kommunikationsdirektör: ”Vi värnar om en internationell miljö och vill fortsätta ha det. Vi tror att det berikar verksamheten.”

Stockholms universitet

Kommer att öka rekryteringen av EES-studenter.

Arbetar med att utöka utbytesprogrammen.

Kåre Bremer, rektor: ”Jag tror inte att det kommer att innebära någon större ekonomisk dramatik för Stockholms universitet, vi har högt söktryck så platserna kommer att fyllas av europeiska och svenska studenter. Men jag tycker ju inte att förslaget som sådant är bra konstruerat. Det är för höga avgifter.”

Kungliga Tekniska högskolan

Behöver minska antalet kurser och kommer inte att kunna erbjuda lika specialiserade kurser.

Kommer att arbeta med att hitta egna stipendier.

Peter Gudmundson, rektor: ”Det vi tycker är viktigt är i vilken omfattning man föreslår att inrätta stipendier, för det kommer att vara väldigt betydelsefullt.”

Karlstads universitet

Försöker hitta fler samarbetsavtal med olika utländska universitet.

Ser även en möjlighet att man kan finansiera via olika stipendier.

Thomas Blom, prorektor: ”Det blir en betydligt mer komplicerad tillvaro med betydligt fler avtal, men det kan vara en fördel genom att vi får närmare samarbeten med utländska lärosäten.”

Mittuniversitetet

Riktar om rekryteringen mot europeiska studenter som fortfarande är avgiftsfria.

Bygger upp en marknadsmässig rekrytering, för den betalande marknaden.

Anders Söderholm, rektor: ”Det kommer att bli ett omedelbart problem för ett antal utbildningar, framför allt på masternivå, som helt enkelt kommer att försvinna eller som vi måste finna en annan modell för. Det kommer att bli en utrensning i mastersutbildningar i hela Sverige.”

Umeå universitet

Kommer att marknadsföra ett antal avgiftsbelagda utbildningar.

Lars Lustig, universitetsdirektör:”Vi har uttryckt oss ganska skeptiskt till att införa studieavgifter, vi ser det som en försämring för svenska lärosäten. Men när det nu är ett faktum så får man bestämma sig för om man ska spela med i spelet.”

Luleå tekniska universitet

Kommer eventuellt att få lägga ner vissa masterutbildningar.

Ökar insatserna för att rekrytera studenter inom Sverige.

Johan Sterte, rektor: ”Jag tror inte att de studenter som har sökt sig till masterutbildningar på engelska är beredda att betala de avgifter som det kommer att handla om och får vi inga studenter till våra utbildningar så lägger vi naturligtvis ner dem.”