Vi minns alla – även vi som inte var födda – kungens klatschiga förevigande av
en OS-romans: ”Det sa bara klick”.
Kungens bästa pr-trick.
Ett citat att samlas kring när vi dissekerar monarkin och slutligen hamnar i
en hyllning till tronarvingar som tar sig en gemål i form av en gymägare
född på en helt vanlig ort, säg Ockelbo.
Trettiotre år senare sitter en dotter i förlovningssoffan i ett stelt samkväm
med den svenska pressen. En dotter ständigt speglad i sina föräldrars
relation (playboyen som mötte den undersköna värdinnan). Vilken fråga tror
ni är allra värst att få i det läget, där man sitter i en onaturlig pose,
iklädd blå blåsa och drottninglik frisyr? Just det: ”När sa det klick?”. Ren
terror för en arvtagare.
– Det kanske inte sa klick, det gjorde det inte, blev kronprinsessans hopplöst
oromantiska svar, med hänvisning till en kärlek som istället växte fram.
Åh, tänker vi nu när vi skärskådar bristen på passion i hennes citat. Hur ska
hon inte ligga i gryningsljuset mellan de kungliga lakanen och ångra sina i
hovets home made video präktigt framlagda ord. Om ”trygghet”. Att de nu kan
”inleda förberedelser för att starta något eget”. Om att ”bilda familj”.
Hur ska hon inte önska att hon hade talat med samma glöd och hetta om sin
framtida make som när hon på presskonferensen blommade ut i ångande skönsång
tillägnad det landskap där Westling nu blir hertig. Åh, Västergötland.
Men låt oss inte döma Victoria. För där kungen 1976 pöste över av
testosteronstinn jaktlycka över sitt byte, denna tyskbrasilianska, vitklädda
juvel, gör kronprinsessan 2009 en feministisk välgärning.
När tiderna har förändrats – och med den successionsordningen, sitter han där,
den blivande gemålen och välkammade svärmorsdrömmen, och säger att han nu
ska sluta vara gymägare på heltid. Och hon, med blänkande ögon och högburet
huvud, tar för evigt död på vår sönderromantiserade bild av prinsen på den
vita springaren när hon säger:
– Det är lättare att lösa uppgifter när man är två.
Det där om Företaget Familjen, ni vet.