Det var doktoranden som lämnade in anmälan i oktober i fjol, efter att ha sett sina egna formuleringar i ett kapitel i professorns bok. Universitetets chefsjurist inledde en granskning och i våras kopplades en extern professor in som sakkunnig.
– Vi har gjort en mycket gedigen utredning, jämfört texter och kommit fram till att det är frågan om det som kallas "vetenskaplig oredlighet" säger Tiina Sarap, dekanus vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, som är professorns fakultet.
Enligt granskarna finns det "en systematik" i hur professorn använt doktorandens material. På åtta av tjugo sidor i bokkapitlet förekommer delar ur doktorandens text mer eller mindre ordagrant.
Flera slutsatser citeras också i stort sett ordagrant och utan källhänvisning.
I en inlaga till utredningen medger professorn att flera formuleringar är allt för lika doktorandens. Professorn skyller på slarv och erkänner att boktexten borde ha stämts av mer ingående med doktoranden innan den publicerades 2010.
Professorn hävdar också att syftet med att ta med vissa stycken var att ge publicitet åt doktorandens pågående avhandlingsarbete.
Men om så verkligen var fallet borde doktoranden ha fått en mer framträdande roll i texten, menar granskningsnämnden. Källhänvisningarna borde ha varit fler och tydligare.
I kapitlets referenslista anges doktorandens text som "arbetsrapport". Dessutom görs två korrekta källhänvisningar.
Men mängden ordagranna eller liknande formuleringar utan källhänvisning, samt att de båda texternas uppbyggnad är mycket likartade, ger ändå bilden av "ett mycket medvetet användande" av doktorandens text, enligt SLU:s utredning.
Den slår dock inte fast om plagiatet gjordes medvetet eller om det helt enkelt berodde på slarv.
– Det kunde vi inte visa. Men när vi diskuterade detta på institutionen var det flera som kände sig osäkra på om de själva alltid varit tillräckligt noga med att ange sina källor, säger Sarap.
Osäkerheten beror till viss del på att i dagens digitala värld laborerar forskare med enorma mängder text och har stor tillgång till andra forskares material. Samtidigt är förväntningarna på att prestera ofta höga.
– Sammantaget kan allt det bidra till att det uppstår möjligheter att glömma att kolla sina källor ordentligt i varje steg.
Samtidigt faller det etiska ansvaret för korrekta källhänvisningar extra tungt på universitetets handledare, vars främsta ansvar är att hjälpa sina doktorander att bli bättre forskare, enligt Tiina Sarap.
– Därför är det viktigt att vi hela tiden har en dialog om detta kollegor emellan.
Ärendet är nu överlämnat till Statens ansvarsnämnd, som ska bestämma vilka disciplinära åtgärder som ska vidtas mot professorn. I praktiken kan det bli antingen en varning eller ett löneavdrag för högst 30 dagar.
– Personen i fråga har gett tydligt uttryck för ånger och vet att en gräns har överskridits, säger Tiina Sarap.
– Men det mest kännbara blir ju ändå skammen inför forskarkollegorna. Ytterst är ju detta en fråga om heder.
Sydsvenskan har sökt professorn för en kommentar.