MALMÖ. Det visar den rapport om invand-rarnas andel av brottsligheten i
Sverige som i går kom från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Den nya Brårapporten har redan i förväg skapat stor uppståndelse.
Fp-riksdagsmannen Mauricio Rojas har förklarat skillnaderna mellan olika
invandrargruppers brottslighet med ”ett sociokulturellt arv”. Folkpartiet
förnyar nu sitt krav på att utländska brottslingar som en huvudregel bör
utvisas.
Andra debattörer ser det som helt fel att dela upp brottslighet efter
landstillhörighet.
”Det är typiskt för modern rasism. När de biologiska rasteorierna
välförtjänt gått i graven lanseras nu idéer om mer eller mindre eviga
kulturskillnader”, skrev Petter Larsson igår på Aftonbladets kultursida.
Den nya Brårapporten följer upp en liknande rapport från 1996. Då delade Brå
upp svenska brott i de som begåtts av infödda svenskar och de som begåtts av
invandrare från en rad angivna länder. Nu delar man upp brotten efter större
geografiska regioner.
– Vi ser att överrisken för brott är högst bland utlandsfödda som kommer
från fattiga och krigsdrabbade regioner. De som kommer från västliga
industriländer har en risk att hamna i brottslighet som är jämförbar med den
för infödda svenskar, säger Peter Martens, utredare på Brå.
Enligt Martens siffror är risken för en invandrare från ”övriga Afrika” –
som till en tredjedel består av invandrare från Gambia – att hamna i
brottslighet 5,3 gånger större än för en person som är född i Sverige med
två svenskfödda föräldrar.
Samtidigt är risken för en person från Östasien – som till hälften består av
invandrare från Sydkorea – att bli registrerad för brott exakt samma som för
en infödd svensk.
Ska man därmed dra slutsatsen att en person från Gambia är mer brottsbenägen
än en person från Sydkorea?
– Nja, egentligen inte, säger Peter Martens. Vi pekar inte ut enskilda
nationaliteter på det viset.
– Och man bör veta att de personer från Sydkorea som finns i Sverige främst
är adoptivbarn i väletablerade svenska familjer med generellt låg
brottsrisk. De har varit länge i Sverige medan gambianer är en relativt ny
grupp. Risken att hamna i brott minskar med vistelsetiden i Sverige, säger
Martens.
Väcker många frågor
Skälet till att Brå granskat skillnaden mellan utlands- och svenskfödda
personers brottslighet är att sådana studier är starkt efterfrågade. Enligt
generaldirektör Jan Andersson är brottslighet bland invandrare ett av de
ämnen som Brå får flest frågor kring:
– Trots att det saknats faktaunderlag uttrycker många mycket bestämda
uppfattningar om brottsligheten bland personer med utländsk bakgrund, säger
Jan Andersson, som hoppas att den nya rapporten kan avliva myter och
fördomar.
En sådan myt är att andelen brottslingar med utländsk bakgrund är mycket hög
och att den skulle ha ökat kraftigt under senare år.
Alls inte, säger Brå. Situationen är nästan densamma idag som för tolv år
sedan. För den som är född i utlandet har överrisken för brott ökat
marginellt – från 2,1 till 2,5.
Peter Martens:
– Den överrisken är relativt liten när man jämför med andra riskfaktorer för
brott. Den som har låg utbildning hamnar 5,7 gånger oftare i brott än den
högutbildade. För den som har låg inkomst är överrisken 5,3 jämfört med
höginkomsttagare. För den som kommer från ett socialbidragshushåll är
överrisken 6,1.
Även skillnaden mellan män och kvinnor (en överrisk för män på 3,5) är
större än mellan utlands- och svenskfödda (2,0) personer.