STOCKHOLM. Måttet rågades för arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) på
fredagen.
Mitt under en debatt i riksdagen med socialdemokraten Luciano Astudillo rusade
han ut ur kammaren.
– Jag blev bara så djävla förbannad, sade han till journalister som väntade
utanför.
– Jag är här för att granskas i min tjänsteutövning inte för att ta emot
vilken skit som helst av enskilda ledamöter.
Sedan gick han åt sidan en stund för att lugna ner sig innan han besvarade
fler frågor. Då berättade han om en uppdämd ilska som briserat.
– Om du läser protokollen och Astudillos blogg så finns mycket på temat att
jag är en fähund som person. Det får vara någon måtta. Varje gång sker någon
form av påhopp. Det är olustigt att man sjunker till den nivån.
– Jag har stått här 226 gånger i interpellationsdebatter och det är okej. Men
det finns också en ordning om att lämna personliga påhopp utanför.
Astudillo själv var mest förvånad över att Littorin rusat iväg. Sådant händer
inte i Sveriges riksdag.
Debatten handlade om a-kasseregler för Öresundspendlare och Astudillo hade
kritiserat Littorin för att ägna sig åt kreativ bokföring.
– Personliga påhopp får stå för honom. Mycket av hans politik har varit
kreativ bokföring som skadat Sverige, säger Astudillo.
– Littorin är kanske den som har svulstigast retorik av alla statsråd. Han
gillar att debattera och ta i. Men uppenbarligen gillar han inte att få
detsamma tillbaka. Jag tycker det är synd att han lämnade debatten, säger
Astudillo.
Littorin är ständigt närvarande på Astudillos blogg och Astudillo har
anklagats för bedriva en kampanj. Men själv skriver han:
”Det pågår ingen kampanj mot Littorin. Det är ju trams.”
I bloggen har han tagit upp arbetslöshet, a-kassa, otrygghet men också skrivit
om Littorins kärlek och jämfört honom med sin sexåriga dotter:
”Littorin påminner allt mer om min dotter när hon blir trött. Extra gnällig
och trotsig för att hon inte får som hon vill. Men hon är sex år. Har
regeringen i Littorin fått en liten jobbig barnunge i trotsåldern?”