Rätt till vård i EU-land mörkas

Sedan 2004 har du rätt att söka vård i andra EU-länder och få ersättning i efterhand. Men försäkringskassans hantering ställer höga krav på patienten. Enklast – men osäkrast – är att få ansökan godkänd i efterhand.

Statistiken visar att de flesta svenskar som fått sin vård utomlands bekostad av staten har ansökt om pengar i efterhand. De har vänt sig direkt till läkare i andra EU-länder och sedan har försäkringskassan stått för kostnaden.

Men den möjligheten är inte något som försäkringskassan lyfter fram i sin information om EU-vård, på till exempel hemsidan. Istället skriver myndigheten om patienters rätt att innan avresa utomlands få ett ja till vården.

För att få det som försäkringskassan kallar för förhandstillstånd krävs i praktiken att väntetiden för vård i Sverige är två–fem år.

Fler får ju ersättning i efterhand. Hur motiverar du vinklingen av informationen?
– Vi pratar om förhandstillstånd först för att det är det som finns klart och tydligt reglerat. Tillstånden i efterhand baserar sig på regeringsrättsdomar från 2004 och vår tillämpning på försäkringskassan är något som prövas hela tiden. Vi hamnar i kammarrätten. Det är ett rättsläge som försäkringskassan hela tiden följer, säger Krister Levander, försäkringskassans enhetschef för EU-vård.

Kötiden för vård i Sverige spelar alltså ingen roll när man söker i efterhand och det är också därför försäkringskassan betalar ut mest pengar till den gruppen.

Ett tredje sätt att få planerad vård i andra EU-länder är att få en remiss från en svensk läkare (se artikel intill). Det är ganska ovanligt och en remiss väger inte särskilt tungt i försäkringskassans bedömning.
– En remiss är bara en stark indikator att man hade fått möjlighet att få vården i Sverige. Den är inte direkt tvingande för oss, säger Krister Levander.

Det som oftast blir avgörande, oavsett om ansökan kommer i förhand eller efterhand, är om man hade fått tillgång till vården i Sverige. Ett exempel på det är en kvinna som bad om en leverbiopsi men nekades av svenska läkare. I Tyskland konstaterade läkarna att hon hade cancer. Men hon fick ingen ersättning eftersom hon aldrig hade fått vården i Sverige.
– Vi lägger oss inte i hur behjärtansvärt det är eller hur god kvalitet det är på vården i ett annat land. Det kan ju vara så att den ligger i framkant, men finns den inte i Sverige så har vi inte möjlighet att ersätta, säger Krister Levander.