– Det går inte att försöka planera och detaljstyra för arbetsmarknadens behov. Skolan kan göra en del, tydlig yrkesvägledning är bra, men det handlar också om hur populärt det är att jobba inom branschen. Där har arbetsgivarna ett stort ansvar att få yrkena attraktiva, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Att unga går en gymnasieutbildning över huvud taget gör en stor skillnad för dem på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten bland unga som har gått en gymnasieutbildning är 35 procent lägre än för unga som inte har gått en gymnasieutbildning.
I sto
rstadsområden är skillnaden ännu större, och i Skåne är den störst i landet – 65 procent lägre arbetslöshet bland gymnasieutbildade unga, än bland unga utan gymnasieutbildning. Allt enligt utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen för Skåne 2020, gjord av Region Skåne.
– Det är dyrare för samhället om någon inte går gymnasiet, än att man går fel utbildning. Ett av de centrala målen är att fler ska gå igenom gymnasieskolan, säger Bertil Östberg.
Han lyfter fram det som regeringen gjort, till exempel att satsa pengar på att öka intresset för att läsa naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet, och att återinföra gymnasieingenjörsutbildningar. I fredags kom ytterligare ett förslag från regeringen om reducerade yrkesprogram för elever som inte orkar gå i tre år på gymnasiet. Också det förslaget bottnar i att man vill hålla kvar så många unga som möjligt inom gymnasiet.
M
en snart återgår Bertil Östberg till det som han tycker att kommunerna borde göra.
– De har också ett ansvar att ge rätt vuxenutbildning.