Med "trasiga" gener avses en viss typ av sällsynta genvarianter där
antingen en hel DNA-sekvens gått förlorad, alternativt dubbelkopierats.
Effekten blir att genernas funktion störs eller avbryts.
Forskarna, som publicerar sina resultat i den medicinska tidskriften The
Lancet, har granskat arvsmassan hos 366 barn med diagnosen ADHD, och jämfört
dessa med en kontrollgrupp med barn utan störningar.
De fann att de sällsynta genvarianterna, på fackspråk kallade CNV (copy number
variants), var nästan dubbelt så frekventa hos ADHD-barnen.
– Nu kan vi definitivt karaktärisera ADHD som en utvecklingsneurologisk
störning, med biologisk grund. Förhoppningsvis kommer detta att hjälpa till
att undanröja en del missuppfattningar som framförts i debatten, som att
ADHD beror på dåligt föräldraskap eller dålig kosthållning, säger
forskningsledaren Anita Thapar, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid
Cardiff university.
ADHD (attention-deficit/hyperactivity disorder) antas förekomma hos tre till
fem procent av barnen i Sverige. De som drabbas är i varierande grad
hyperaktiva, har svårt att koncentrera sig och beter sig impulsivt.
Studien visar också att genvarianterna finns i regioner av arvsmassan, framför
allt kromosom 16, som tidigare kopplats samman med både autism och
schizofreni. Det tycks med andra ord finnas en gemensam biologisk bas för
flera av dessa störningar.
Enligt forskarna uppstår troligen ADHD som ett resultat av de genetiska
förändringarna i kombination med barnets miljö. De hoppas att de nya rönen
på sikt ska kunna hjälpa alla barn som lider av störningarna.
– Det här öppnar ett fönster mot hjärnans biologi som kan ge oss mer effektiva
behandlingsmetoder, säger Anita Thapar.