– Jag befarar att framtidens soldater har en sämre skolunderbyggnad än hittills, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Han fruktar också att soldater kommer att anställas trots att de har en brottslig bakgrund, en utveckling Lars Fresker själv sett under tjänstgöringsperioder i England. I grunden är han och förbundet ändå positiva till frivilligheten.
Anders Karlsson, Socialdemokraternas talesperson i försvarsfrågor, är däremot ingen som helst vän av ett frivilligt försvar.
– Vi vill behålla värnplikten och ur – låt säga – 15 000 soldater gallra fram dem som kan vara lämpliga att anställa, säger han. Men utlandstjänstgöringen ska även fortsatt vara frivillig.
Förändringen av försvaret vid halvårsskiftet har beskrivits som den största sedan den allmänna värnplikten infördes år 1901.
Försvarsminister Sten Tolgfors (M) säger att den är nödvändig för att försvaret ska kunna försörjas med personal och han ser inga risker med snedrekryteringar.
– Alla indikationer tyder på att rekryteringen kommer att gå väldigt bra och soldaterna kommer senare att bli attraktiva på den civila arbetsmarknaden, säger Sten Tolgfors.
Enligt Sten Tolgfors fungerar det helt enkelt inte med värnplikt i ett försvar som gör sina insatser med samma förband både inom och utanför landet.
Det var ett riksdagsbeslut i juni i fjor som banade väg för det nya frivilliga försvaret. I den så kallade inriktningspropositionen beskrev regeringen den nya inriktningen.
Först ska de frivilliga göra en tre månader lång grundutbildning. Därpå kan de som vill och bedöms lämpliga anställas för en period om åtta år.
Tanken är också att en grupp soldater normalt har civila jobb men skriver kontrakt med Försvarsmakten som innebär att de kallas in för utlandsuppdrag.
För alla blir utlandstjänstgöring obligatoriskt.
Ett problem för den nya ordningen är att Försvarsmakten ännu inte kan säga något om villkoren för de anställda soldaterna, det vill säga saker som löner och reseersättningar.
Ett annat problem är att las, lagen om anställningsskydd, inte medger längre visstidsanställningar än två år. Efter två år övergår anställningen till en fast tjänst.
Facken –
Officersförbundet och Seko – säger att de är villiga att ha ett avtal på plats till halvårsskiftet. Men medan Officersförbundet kan tänka sig att skriva bort las tvåårsgräns i ett avtal så säger Seko nej.
– Vi kan skriva avtal på två år och sedan smäller den nya speciallagen till, säger Lars Johansson, ombudsman på Seko.
Någon speciallag finns dock ännu inte. Och det finns heller ingen lag som skyddar dem som tidvis kallas in från den civila arbetsmarknaden. De riskerar att bli av med sina jobb.
Först i december lägger en utredare fram ett förslag till vilka lagar som behövs. Sedan tar det minst ett och ett halvt år innan lagen också är på plats.
Men det är inte bara lagar och avtal som saknas. Först i mitten på maj ska riksdagen behandla lagförslaget om den frivilliga rekryteringen.
– Det är en besvärlig situation att inte kunna kommunicera ett tydligt erbjudande till intresserade blivande soldater, säger Per Schedin som arbetar med rekrytering till Försvarsmakten.
Ändå har 1 300 av 1 800 som mönstrat och som skulle rycka in efter den sista juni, svarat att de är beredda att ställa upp som frivilliga.
Enligt Per Schedin innebär det att flertalet utbildningsplatser kommer att fyllas nästa år. Å andra sidan kan de som sagt sig vilja göra den frivilliga utbildningen hoppa av när som helst – också under utbildningstiden. Och rekryteringsbehovet kommer att öka.
Varje år – är det tänkt – ska försvaret rekrytera 6 000 frivilliga varav 2 000 till hemvärnet. Numerären lär göra Försvarsmakten till den allra största rekryteraren i landet.
Som Försvarsmaktens marknadschef är Fredrik Svahn ansvarig för att locka unga som är sugna på soldatyrket. Och det blir ett styvt jobb, bland annat för att konjunkturen bedöms ha stor betydelse.
– Försvarsmakten finns inte med på kartan över arbetsgivare, konstaterar Fredrik Svahn. Om ungdomar har någon uppfattning om oss, så är det att vi är en utbildningsanstalt.
Fredrik Svahn har en budget i år på 63 miljoner kronor för att försöka ändra den bilden, att jobba på varumärket, som han säger.
– Det som skrivs om försvaret handlar till största delen om Afghanistan och i övrigt om nedläggningar. Ska vi lyckas långsiktigt måste vi få försvarets roll förankrat i samhället. Annars börjar man undra vad vi ska ha det till.
Socialdemokraternas Anders Karlsson fruktar just detta; att den folkliga förankringen försvinner tillsammans med värnplikten.
– Försvaret blir inte lika påtagligt och det kostar trots allt fyrtio miljarder kronor per år, säger han. Och med den lilla verksamhet som ska bedrivas blir det heller inga regementen kvar i framtiden.
Försvarsminister Sten Tolgfors förnekar att lönerna till soldater och sjömän ska finansieras med nya nedläggningar.
– Vi har inga sådana planer, säger han. Regeringen har vänt ett miljardunderskott i försvaret till ett överskott på 2,5 miljarder kronor. Försvarsmakten kommer att ha en budget i balans under omställningen.
Oppositionen och fackförbunden klagar på att frivilligförsvaret sjösätts så fort. Varför är det så bråttom?
– Det här borde ha gjorts för länge sedan, säger Sten Tolgfors. Sjuttio procent av de värnpliktiga har inte velat göra internationella insatser och det är dyrt att utbilda så fel.
Enligt försvarsministern är allt på plats för den frivilliga utbildningen, trots att det saknas avtal och lagar.
– Det där är två skilda saker, säger han. Den frivilliga grundutbildningen är en sak och att anställa soldater en annan. Kommer parterna inte överens om anställningsvillkoren, är vi beredda att komma till stöd med lagstiftning.
Sydsvenskan har naturligtvis sökt överbefälhavare (ÖB) Sverker Göransson för att få hans syn på det frivilliga försvaret. Beskedet från Försvarsmaktens presschef Roger Magnergård har dock varit att Göransson inte går att nå där han befinner sig. Dessutom uppges överbefälhavarens schema vara så späckat att han ändå inte hinner medverka i en intervju.
För även ÖB har uttryckt en viss oro för den framtida rekryteringen.
– Vi vet inte med säkerhet hur kostnaderna utvecklas för att rekrytera personalen vi behöver, för vi kommer att vara helt konjunkturberoende, står det i Sverker Göranssons manus till talet han höll under Folk och försvars rikskonferens i Sälen i vintras.
Trots oppositionens protester och farhågor är det inte säkert att värnplikten återinförs om de rödgröna vinner valet.
– Nej, säger Anders Karlsson. Vi kommer att ge reformen ett år och sedan utvärderar vi utfallet. Vi kan inte bara riva och slita sönder allting.