Riksdagen beslutade i dag att erkänna massakrerna under Osmanska riket på bland andra armenier 1915 som folkmord. Därmed gick riksdagen emot regeringens hållning.
STOCKHOLM. Riksdagen beslutade på torsdagen att erkänna massakrerna på bland andra armenier 1915 som folkmord.
Därmed gick riksdagen emot regeringens hållning.
Det var den rödgröna oppositionen som föreslagit att massakrerna på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget i det sönderfallande Ottomanska riket ska klassas som ett folkmord.
De borgerliga partierna avvisade förslaget med hänvisning till att politiker inte ska skriva historia.
Men ett antal borgerliga ledamöter röstade med oppositionen, vilket gjorde att förslaget gick igenom med en rösts övervikt.
Enligt forskarna kan det ha handlat om upp mot 2,5 miljoner människor som miste livet.
Turkiet förnekar att det var ett folkmord, och att över huvud taget diskutera behandlingen av armenierna och andra folkgrupper under det osmanska rikets sista år var länge tabubelagt i Turkiet.
Turkisk-armeniska konflikten
I slutet av 1800-talet började de cirka två miljoner armenier som
var bosatta i Osmanska riket profilera sin nationella identitet. Åren
1894–96 dödades cirka 30 000 armenier i östra Anatolien
och flera tusen i Konstantinopel (Istanbul).
Under första världskriget bildade armenier partisangrupper som hjälpte de
invaderande ryska trupperna. Osmanska myndigheter började massdeportera
armenier till Syrien och Mesopotamien. Enligt armenisk historieskrivning dog
uppemot 1,5 miljoner av svält och umbäranden eller i massakrer.
Turkiet hävdar att ett stort antal människor, såväl kristna armenier som
muslimska turkar, dog under Osmanska rikets kaotiska och våldsamma
sönderfall. Turkiet erkänner inget folkmord och har gjort det straffbart att
använda den beskrivningen.