Sänkt bistånd drabbar kamp mot korruption

Det är inte lätt att minnas det idag. Men förra sommaren såg de flesta ljust på ekonomin. Staten räknade med fortsatt bra tillväxt, och regeringen anslog ytterligare nästan två miljarder kronor till biståndet för 2009.

Det var inget konstigt med det – biståndet är knutet till Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) och ska enligt regeringens politik uppgå till en procent av denna. Eftersom BNI beräknades öka förra sommaren, så ökade pengapåsen till hjälpprojekt i fattiga länder.

Sedan kom hösten. Finanskrisen slog till. Alla solskensprognoser slängdes överbord.

Nu väntar baksmällan.

Enligt solskensberäkningarna skulle Sverige ge 35,4 miljarder kronor till bistånd nästa år. Nu blir det runt 31 miljarder kronor. Det innebär en minskning med nästan femton procent. Magnus Lindell, statliga biståndsmyndigheten Sidas vice generaldirektör, är ”djupt oroad” för effekterna i fattiga länder.
– Långsiktighet är centralt i biståndsverksamhet. Nu blir det berg­ochdalbana. Det är klart att det inte är bra, säger Magnus Lindell.

Sverige är inte det enda land som minskar biståndet kraftigt i finanskris­ens spår. Över hela västvärlden sliter biståndstjänstemän sitt hår för att få nedskärningarna att drabba så få fattiga som möjligt.
– De verksamheter som inte får omedelbara effekter för fattiga människor kommer att drabbas hårdast, säger Magnus Lindell om Sidas prioriteringar.

Den är uttjatad i biståndsvärlden, bilden om metspöt: ”Det är bättre att ge fattiga människor ett metspö än fisk.” Om man ska förenkla vad nedskärningarna innebär, så kommer det att bli färre metspön.

Prioriterat: mat på bordet och akut hälsovård.

Mindre prioriterat: långsiktiga åtgärder, som att bygga upp ett lands forskning, eller bedriva påverkansarbete för kvinnors rättigheter.

För biståndsminister Gunilla Carlsson (M), som just gått till storms mot korruptionen inom biståndet, kan nedskärningarna få oönskade effekter.

Vid en presskonferens i slutet av augusti berättade Gunilla Carlsson upprört om en förskingringsskandal i Zambia. Under 2008 och 2009 hade femtio miljoner kronor försvunnit från det zambiska hälsoministeriet. Mellan fem och tio miljoner kronor var svenska skattepengar.

Biståndsministern anklagade ”biståndsvärlden” för att sopa korruptionsproblem under mattan. Hon nämnde inte att svenska biståndspengar hjälpt till att avslöja förskingringsskandalen i Zambia. Diakonia, en svensk hjälporganisation, stöder den zambiska organisation CSPR som gör budgetuppföljningar och bedriver myndighetskontroll.
– CSPR bidrog direkt till att förskingringsskandalen i Zambia avslöjades, säger Magnus Walan på Diakonia.

Liksom många andra biståndsorganisationer funderar Diakonia nu på vilka projekt som kommer att läggas på is eller skrotas på grund av nästa års nedskärningar. Diakonia använder varje år runt 300 miljoner kronor på olika biståndsprojekt. Större delen av pengarna kommer från Sida, en mindre del från insamlade pengar.

Antikorruptionsprojektet CSPR i Zambia är nu hotat, enligt Magnus Walan. Han berättar om en annan organisation som jobbar mot korruption och stöds av Diakonia: Nelson Mandelas vänner i Kongo.
– Häromdagen arresterades fyra personer från Nelson Mandelas vänner i Kongo. De hade ställt frågor kring myndigheternas kontakter med ett utländskt företag.

I debatten om korruption inom biståndet glöms ofta antififfel-projekten bort, menar Magnus Walan på Diakonia.

– Vi stöder många lokala organisationer som kämpar mot maktfullkomlighet, förskingring och elitism. Det är ett arbete som nu riskerar att minska.

Regeringens höstbudget är ännu inte lagd, och Sida vill inte peka ut några konkreta projekt som kommer att minska eller skrotas.
– Det här är smärtsamma val. De allra flesta engagemang vi har kommer att beröras, säger Magnus Lindell, vice generaldirektör på Sida.

Klart är att det blir mindre pengar till globalt arbete för säkra aborter och mot spridning av hiv (se separat artikel). Även satsningar på att bygga upp forskning i utvecklingsländer kommer att drabbas hårt. Ryktet om de svenska nedskärningarna har redan gett eko i omvärlden.
– Det här är dåliga nyheter. Sida har stött afrikansk vetenskap under lång tid, säger Christoff Pauw, forskningskoordinator vid Stellenboschuniversitetet i Sydafrika till SciDev, en tidskrift om forskning och utvecklingsfrågor.