När kung Carl Gustaf ställde upp på två separata intervjuer i måndags med TT:s
reporter Tomas Bengtsson – en längre textintervju och en kortare tv-intervju
– svarade han nej på alla frågor om han besökt strippklubbar, svartklubbar
eller vistats i miljöer med grovt kriminella, ”kaffeflickor” eller ”väldigt
lättklädda flickor”.
När påståendena publicerades i boken ”Den motvillige monarken” i höstas
tolkades de som att kungen och hans närmaste vänner har en unken kvinnosyn.
När kungen nu kategoriskt dementerat uppgifterna sätter han också sin
trovärdighet på spel. Även om han lade in flera brasklappar i sina svar –
”Man vet inte vilka miljöer man hamnar i ibland”, ”Det beror på vad man
menar”, ”Jag tror faktiskt inte det”, ”Inte vad jag kan påminna mig” – kan
han ha målat in sig i ett hörn.
En person påstår sig kunna beslå kungen med lögn med hjälp av komprometterande
bilder. Det är porrklubbsägaren Mille Markovic, en av huvudkällorna till
skandalbiografin.Skulle sådana bilder komma fram lär det tolkas som att
Sveriges statschef ljugit sina egna medborgare rakt upp i ansiktet.
Det finns sex möjliga fortsättningar på kungaskandalen.
1. Vända blad och gå vidare.
En redan beprövad metod, som kungen använde när han i november höll
presskonferens vid de kungliga jaktmarkerna vid Hunneberg. Metoden visade
sig inte funka. Kungen säger själv att skandalen varit till skada.
”Det har skadat mig. Det har skadat min familj. Och jag skulle säga också att
det till och med skadat Sveriges monarki ... Det är inte bra. Jag tar det
här väldigt väldigt allvarligt”, sade kungen i TT:s textintervju.
”Det skadar självfallet mitt förtroende och även monarkins förtroende och även
Sverige. Det beklagar jag verkligen”, sade han i TT:s tv-intervju.
2. Sanningskommission tillsätts.
Regeringen kan tillsätta en sanningskommission för att utreda vilka uppgifter
i kungaboken som är sanna. Kravet har kommit i en fråga från
riksdagsledamoten Lena Olsson (V) till statsminister Fredrik Reinfeldt, som
i sin tur bollat den vidare till justitieminister Beatrice Ask.
Enligt Lena Olsson bör kommissionen bestå av ”betrodda samhällsmedborgare” och
ledas av en hög jurist.
Det finns idag inte någon riksdagsmajoritet som stödjer kravet. Många
ledamöter ser hovets nya öppenhet mot medierna som bättre än en kommission.
Och om kommissionen tillsätts är kungen inte skyldig att svara på dess
frågor.
”Så vitt jag förstår så har det aldrig funnits någon tidigare
sanningskommission, så för mig är det en ganska hypotetisk fråga ... Det går
inte. Det är inte aktuellt”, sade kungen i TT:s textintervju.
3. Ny granskningsfunktion.
Socialdemokraterna tänker i en partimotion ställa krav på att statschefen ska
kunna granskas bättre. Enligt Sven-Erik Österberg, ordförande i
Konstitutionsutskottet, ändrar kungens TT-intervjuer inte på grundproblemet:
att kungamakten står utanför all konstitutionell granskning i och med att
han enligt Torekovsöverenskommelsen från 1971 har rättslig immunitet.
”Det behövs en djupare granskning när det kommer fram uppgifter och rykten,
för det här skadar naturligtvis statsskicket”, säger Österberg.
Det finns ännu inga klara tankar på om det är KU eller något helt nytt
riksdagsorgan som ska stå för den fördjupade kungagranskningen.
4. Kungen tar time out.
Enligt kung Carl Gustaf har uppmärksamheten kring hans privatliv varit tung.
”Självfallet. Resten av familjen har tagit det här väldigt hårt också”, säger
han.
Kungen skulle kunna ta intryck av Mona Sahlin och avisera en time out för att
rida ut mediestormarna. I så fall upphöjs kronprinsessan Victoria till
vikarierande statschef i väntan på att pappa kungen hämtar ny kraft för att
åter sätta sig på kungatronen.
I debatten har det även föreslagits att kungen bör ta en partiell time out och
tillfälligt låta kronprinsessan Victoria bli ordförande för Utrikesnämnden.
5. Kungen abdikerar.
Den nu 65-årige kungen kan abdikera för att låta Victoria bli drottning och
statsöverhuvud i förtid. På så sätt har kungamakten överlåtits i många andra
monarkier.
Den brittiske monarken Edvard VIII abdikerade 1936 och överlämnade kungatronen
till brodern Albert, som upphöjdes till kung George VI. Nederländernas
drottning Juliana abdikerade 1980 till förmån för dottern Beatrix.
Sveriges drottning Kristina abdikerade 1654. Ingen svensk monark har abdikerat
sedan Gustaf IV Adolf avsattes i en oblodig statskupp 1809, något som i
förlängningen ledde till att släkten Bernadotte besteg kungatronen.
6. Monarkin avskaffas.
Många republikaner vädrar morgonluft och ser en chans att Sverige inom några
år kan överge monarkin och bli en republik med folkvald statschef. Det
kräver dock en grundlagsändring. Ett sådant beslut måste fattas av två av
varandra följande riksdagar. Ett ändrat statsskick skulle antagligen även
föregås av en folkomröstning.
I teorin kan Sverige bli republik redan hösten 2014, dvs omedelbart efter
nästa riksdagsval, men i praktiken krävs det längre tid än så.
Världen är full av kunga-, kejsar- och tsardömen som blivit republiker, bland
annat Bulgarien (1946), Egypten (1953), Frankrike (1789, 1848 och 1870),
Grekland (1973), Iran (1979), Italien (1946), Kina (1911), Rumänien (1940),
Ryssland (1917), Tyskland (1919) och Österrike (1919).