Sexualbrottslingar nekas behandling

En tredjedel av sexualbrottslingarna nekas behandling på landets fängelser. Trots framgångar med ny behandlingsmodell från Kanada saknas pengar för att anställa tillräckligt med psykologer och vårdare.

Behandlingen, som bland annat Hagamannen Niklas Lindgren kommer att erbjudas, ska få sexualbrottslingen att inse vad han gjort. Därefter gå vidare i bättre kontakt med sina känslor och strategier för hur man undviker återfall.

– Aggression och maktlöshet är grundpelarna i hela dynamiken bakom sexuella övergrepp. Gärningsmannen styrs av sådana känslor. I den svenska varianten av behandlingen har vi lagt till teman som skuld och skam. Det handlar inte om att utsätta förövaren för skam utan hur den hanteras, säger Elisabeth Kwarnmark, psykolog på Kriminalvårdsstyrelsen och som infört behandlingen i Sverige.

Modellen, ursprungligen kanadensisk, introducerades i Sverige 2002, på Skogomeanstalten utanför Göteborg. Sedan 2003 erbjuds den också på övriga tre fängelser som är specialiserade på sexualbrottslingar, i Härnösand, Norrtälje och Vä utanför Kristianstad.

En utvärdering har just startat. Elisabeth Kwarnmark har redan en uppfattning.

– Jag är övertygad om att detta är väldigt bra. Vi har fått positiva resultat från dem som gått igenom behandlingen, även om vi får ta just det med en nypa salt. Personerna önskar för sin egen skull att det ska gå bra.

Trots känslan av framgång får alla intagna inte möjlighet till behandling. I nuläget tvingas fängelserna säga nej till en tredjedel av de intresserade.

– Det retar mig, säger Bengt Månsson, kriminalinspektör på anstalten i Vä. Vi har tyvärr inte råd.

I Vä behandlas trettio personer i två grupper varje år. Grupperna leds av en psykolog och en beteendevetare. Det skulle behövas dubbelt så många för att kunna ge behandling till alla. Situationen är densamma i Norrtälje och Härnösand. På Skogomeanstalten i Göteborg behövs utökas med två i vardera yrke.

– Dessutom skulle det behövas betydligt fler inom frivården, säger Elisabeth Kwarnmark.

Mer pengar kan vara på väg. Lars Nylén, generaldirektör för Kriminalvårdsstyrelsen, beslutade nyligen om att behandlingsprogrammen på landets fängelser får ytterligare 50 miljoner kronor. Hur mycket respektive behandling får förhandlas med de sex regionkontoren under hösten.

– Det är inte bra som det är nu. Därför måste vi vidga verksamheten. Vi behöver fler utbildade programledare, säger Lars Nylén.

Fakta

Behandlingsmodellen, kallad ros (relationer och samlevnad), är indelad i fem steg och pågår i ett halvår. Behandlingen är frivillig och sker mestadels i grupp och till viss del med individuell terapi. Den leds av specialutbildade psykologer och vårdare – de sistnämnda är oftast beteendevetare. Cirka 140 män som dömts för sexualbrott tillåts att delta i år.