Skåne klarar inte målet för vårdköer

– Det är rätt mycket pengar så det är naturligtvis tråkigt. Det är ju också en jämförelse med resten av Sverige och då vill vi ju ligga i topp, säger Carl Johan Sonesson (M), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

När socialdepartementet igår redovisade hur vårdköerna sett ut under 2010 visade det sig att Skåne hamnar i mitten, på trettonde plats av 21 landsting. Bäst gick det för Halland som tog förstaplats. Sist kom Dalarna, följt av Stockholm.

För Skåne betyder det att drygt 100,5 miljoner kommer att betalas ut från den kömiljard som regeringen har avsatt för att korta vårdköerna. För 2009 fick Skåne 136 miljoner kronor.

Trots allt har vårdköerna i Skåne minskat väsentligt under året, framför allt under hösten. Av de väntande till operation hade 66 procent av patienterna kommit till inom vårdgarantins 90 dagar i september. I december var samma andel 85 procent.

– Trenden går ju i rätt riktning. Och vi måste klara det. Om vi inte gör det är det ett underbetyg till hur vi styr vården, säger Carl Johan Sonesson.

Under 2011 höjs kraven ännu mer på landstingen för att de ska få pengar från kömiljarden. 70 procent av patienterna måste få vård inom 60 dagar, och fler diagnoser ingår i bedömningen. Dessutom blir det avstämningar varje månad, istället för en gång om året.

Bäst av sjukhusen i Skåne på att klara kömålen var Hässleholms sjukhus, där i princip alla patienter fått vård i tid. Sämst gick det för lasarettet i Landskrona där bara 52 procent av patienterna kommit till behandling inom vårdgarantin. Där har nu drygt 1 500 patienter väntat längre än 90 dagar. Det är framför allt personer som väntar på bedömning inför eventuell fetmaoperation och de kommer att få fortsätta att vänta eftersom det råder brist på läkare som kan utföra ingreppen.

– Vi kan inte matcha resurserna. Behovet har ökat otroligt. Det kommer in i snitt 170 nya patienter på väntelistan i månaden och vi dammsuger hela Sverige, men det finns inte operatörer att tillgå, förklarar Åsa Berling, hälso- och sjukvårdsstrateg på Region Skåne.

För att korta köerna, till bland annat fetmaoperationer och även inom ögonsjukvården, överväger politikerna i den borgerliga femklövern nu att lägga ut vård privat, antingen genom upphandling eller genom lagen om valfrihet i vården, som innebär att pengarna följer patienterna. I hälso- och sjukvårdsnämndens budget finns 62 miljoner kronor som politikerna kan använda för sådana insatser.

– Vi måste sätta oss ned och lägga upp en strategi, säger Carl Johan Sonesson.

Rolf Forsnor fick plötsligt ont i knät, så ont att han inte kunde stödja på det. Han gick till fyra olika distriktsläkare under förra hösten, men de kunde inte hitta vad som var fel på honom. Istället fick han en remiss till ryggortopeden på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Efter en månad blev han kallad till en sjukgymnast, som kunde hjälpa honom med besvären. I efterhand har han förstått att han hade tur, som slapp att vänta längre.

– När man går i flera månader och har ont, då tycker man inte att det går så fort, men med facit i hand känns det jättebra, säger han.

Historiskt har det varit långa köer till ryggortopeder i hela landet, även i Skåne. Upp till ett år och mer har patienter med rygg­ont kunnat vänta för att komma till en specialistläkare för en första bedömning. Det beror på att det råder stor brist på rygg­ortopeder.

Från augusti förra året har Skånes universitetssjukhus ändrat sitt arbetssätt och nu ligger köerna betydligt lägre. I de flesta fall kan patienterna komma till inom vårdgarantins 90 dagar.

– Vi bestämde oss för att göra något åt det, och vi fick även indikationer uppifrån om att tillgängligheten är viktig och att det inte spelade någon roll om vi drog över budgeten, förklarar Magnus Eneroth, chef vid ortopedkliniken.

En förändring som gjordes var att alla patienter inte regelmässigt måste komma till en läkare för bedömning. Alla remisser granskas av ryggortopeder som väljer ut patienter som istället kan skickas till specialutbildade sjukgymnaster. Hundratals patienter har nu slussats den vägen.

– Sjukgymnasterna gör en noggrann undersökning och ger ett behandlingsförslag, som många gånger inte är en operation. Bara ett fåtal av de patienterna har bedömts behöva gå till en ryggortoped och då har vi ordnat så att de kan få en tid snabbt, säger Magnus Eneroth.

Samtidigt har ortopederna hållit heldagsmottagning på sjukhuset i Trelleborg på ledig tid för sina patienter, för att komma i kapp.

– Sammantaget gör det här att vi uppfyller målen för 2010, säger Magnus Eneroth.

Att fortsätta med mottagning på läkarnas lediga tid är ingen framkomlig väg, påpekar han. Där­emot kommer kliniken att fortsätta låta sjukgymnasterna få större plats i de tidiga kontakterna med patienterna.

Varför har ni inte gjort så här tidigare?

– Vi har trott att patienterna ville träffa en läkare och inte nöjer sig med att komma till en sjukgymnast, men i och med att vi har flera specialutbildade sjukgymnaster kände vi oss mogna att testa det här, säger Magnus Eneroth.

Hur upplever patienterna det?

– De känner att de kommer till någon med väldigt hög kompetens. Det här är specialistutbildade sjukgymnaster som har en mycket hög kunskapsnivå om ryggproblematik.

Även sjukgymnasterna tycker att det nya arbetssättet är bättre. Anna Wilhelmsson Sahlin, som behandlar Rolf Forsnor, påpekar att sjukgymnasterna har mer tid för patienterna än läkarna.

– Vi tar längre tid på oss för undersökningen och vi sitter ner efteråt och går igenom resultatet med patienterna. Många patienter har inte fått veta varför de har ont i ryggen och vad de kan göra, säger hon.