MALMÖ. Under två dagar är regionfullmäktiges 149 ledamöter samlade i Kristianstad för att debattera och besluta om budgeten för Region Skåne nästa år.
Skatten väntas bli en huvudfråga, eftersom två oppositionspartier, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, har föreslagit skattehöjning för att undvika besparingar i sjukvården. Socialdemokraterna kan tänka sig en höjd skatt med 60 öre och Vänsterpartiet 70 öre.
Men den borgerliga femklövern vill inte röra skatten, utan föreslår höjda avgifter inom sjukvården och kollektivtrafiken, och att sjukvården ska arbeta mer effektivt för sina pengar.
I Halland resonerar den moderatledda femklövern annorlunda inför nästa år. Skatten höjs med 50 öre och eftersom landstingen tar över ansvaret för kollektivtrafiken blir skattesatsen 10,42 jämfört med nuvarande 9,72.
– Ekonomin är ganska ansträngd. Om vi ska få ihop det med vad vi vill leverera saknas det ett par hundra miljoner, säger regionstyrelsens ordförande i Halland, Gösta Bergenheim (M).
Med skattehöjningen får Halland in 275 miljoner kronor, pengar som ska gå till vården.
– Den budget vi lade förra året var inte så väl avvägd som den borde ha varit. Vi hade underskattat volymtillväxt och vårdtyngd, säger han.
Halland har fram till nu legat lägst skattemässigt bland landstingen. Nästa år blir det Östergötland.
För den styrande femklövern i Skåne är skattehöjning inget alternativ, även om det väntas se tufft ut ekonomiskt även de kommande åren, säger regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (M).
– Vi ligger lägst skattekraftsmässigt i Sverige och står inför en oerhört osäker period. Då går det inte att belasta våra skattebetalare med högre skatt.
Hon menar att ett högre skattetryck kan leda till att skattekraften minskar ännu mer.
– Det är ganska logiskt. Om du har svårt att betala en faktura blir det inte lättare att betala den för att priset höjs.
Totalt är det fyra landsting som höjer skatten nästa år: Halland, Blekinge, Kalmar och Värmland.
Att det inte blir fler förvånar experterna på Sveriges kommuner och landsting, SKL. De hade räknat med fler skattehöjningar på landstingsnivån, eftersom statsbidrag från regeringen avvecklas nästa år, och eftersom prognosen för skatteintäkterna blivit sämre än väntat.
Och landstingens ekonomi är känsligare än kommunernas – eftersom landstingen i grunden har en sämre ekonomi.
– Landstingen har haft överskott sedan 2005, men innan dess hade de underskott tretton år i rad, påpekar Annika Wallenskog, ekonomisk analyschef på SKL.
De landsting som de senaste åren har haft störst ekonomiska problem är Dalarna och Blekinge. I Blekinge föreslås skatten höjas med 80 öre.