Skolan startade år 2000 i den gamla folkparken i Västerås. Dansrotundan finns
fortfarande kvar. Scenen och dansgolvet, där varken dansskor eller
barnafötter lyckats slita ner originalparketten, har blivit ett aulaliknande
samlingsrum mitt i skolan. De gamla läktarna där folk kunde sitta och titta
på de dansande, är omgjorda till klassrum med stora glasfönster in mot
aulan. Den gamla restaurangen har blivit skolmatsal.
Skolans första rektor ställde läxfrihet som ett villkor för att hon skulle
starta skolan, och hon hade flera olika skäl: Barnen skulle få jämlika
villkor i sitt lärande. Både lärare och barn skulle slippa stress, kunna gå
hem från sitt arbete och faktiskt vara lediga. Och det skulle vara rättvist:
vuxna aldrig skulle acceptera att dag efter dag gå från sitt arbete med
extrajobb med sig hem.
– Vi har också pratat mycket om vilken kunskapssyn vi vill förmedla. Ska
kunskap vara något jag blir ålagd att göra, eller är det något som kommer
inifrån och som jag gör på eget initiativ? säger Linda Lindahl.
För att eleverna ändå ska hinna med sitt skolarbete, har Rotundaskolans elever
ungefär 45 minuters längre skoldag än de flesta andra skolor. Eleverna får
generöst med lektionstid till eget arbete, samt extra studietid två
eftermiddagar i veckan och sommarskola. En lärare finns alltid på plats.
Eget arbete i 8B betyder många olika saker; medan regnet öser ner utanför
läser de böcker, pluggar engelskaglosor, ett fnissigt bord löser
matteuppgifter, någon skriver en berättelse. Vid en av datorerna listar
Philip Sistonen uppfinningar genom historien. Han har gått på Rotundaskolan
sedan förskoleklass.
– Det är jättebra. Det är väldigt mycket utmaningar men inget som stressar
sönder en. Man får bra med tid till det man ska göra, säger han.
Kompisarna från andra skolor tycker att det verkar jättelyxigt att han inte
har några läxor.
– De brukar fråga hur vi hinner allt. Då svarar jag att det är så enkelt att
vi får extra tid i skolan, säger Philip.
Klassen har eget arbete tre timmar i veckan, då eleverna jobbar i de ämnen de
behöver för tillfället. Den som inte hinner med sitt arbete på skolan kan få
ta med sig det hem.
– Men det händer inte ofta alls. Det kan vara om man ska läsa färdigt en bok
eller så, säger Mathilda Persson.
Trots att forskningen visar att läxor ökar de sociala skillnaderna mellan
eleverna, så fortsätter de flesta lärare att ge läxor. Och föräldrarna
fortsätter att efterfråga dem. En ren ryggmärgsreaktion, för att det alltid
varit så, tror Linda Lindahl och biträdande rektorn Johan Skage.
– Bilden är att kärnfamiljen sitter hemma vid köksbordet och diskuterar
läxorna. Men är inte det en utopi? Är det så det ser ut? Det tror inte jag.
Skolan och debatten har bara inte hängt med i den utvecklingen, säger Linda
Lindahl.
På bildlektionen med 9C knarrar målbrottsrösterna med den självklara kaxighet
som man har när man är äldst på skolan. Dagens uppgift är att måla över
fotograferade tidningsbilder och blanda färgerna till exakta nyanser, så att
till och med ansiktsfärgen blir rätt. Mix Megapol skvalar i radion medan
eleverna plockar ut sina bildmappar och börjar blanda färger så det skvätter
både hit och dit.
– Tänk på att akrylfärger inte går bort från kläderna! ropar läraren Helen
Matsman.
Med ett papper framför sig så fullmålat av mörka färger att det är omöjligt
att se om det en gång föreställt något, sitter Thea Alsing. Hon kom till den
här skolan i sjuan, från en skola där "vi hade minst tio läxor i veckan",
som hon säger. Men hon föredrar Rotundaskolan.
– Jag tror att vi hinner lika mycket som de flesta. Det är lite hårdare i
skolan här och man får ta mer ansvar för det man gör, säger hon.
Läraren Helen Matsman får ibland frågor från kollegor på andra skolor hur hon
kan bedöma barnen när de inte kan ha läxprov och prov?
– Det gäller att bedöma hela processen, inte bara vänta in slutresultatet. Vi
ger väldigt sällan förberedda prov, men vi testar eleverna på annat sätt,
med diagnostiska prov, inlämningar och redovisningar, säger Helen Matsman,
som förutom bild har samhällsorienterade ämnen på högstadiet.
Argumenten för läxor är ofta två: Barnen lär sig att ta eget ansvar för sitt
arbete. Och föräldrarna får en insikt i vad barnen gör i skolan.
Rotundaskolan sköter ansvarstagandet genom att eleverna till stor del själva
får planera sitt arbete i skolan. Och föräldrarna håller man kontakt med
både genom elevernas loggböcker och ett eget nätverk där lärarna är flitiga
med att skriva om hur det går för barnen.
Rotundaskolan har blivit ifrågasatt under åren. Lär sig barnen verkligen något
i skolan? undrar rektorskollegorna från andra skolor.
Där talar siffrorna sitt tydliga språk. Andelen behöriga elever till gymnasiet
ligger mycket högre än genomsnittet, trots att många barn med olika
diagnoser söker sig till skolan.
– Vi vet att det går bra på gymnasiet för våra elever. De kommer tillbaka och
säger att de har fortfarande inga läxor, åtminstone inte hemma, för de gör
läxorna i skolan. Och det är ju precis så vi vill att det ska fungera, säger
Linda Lindahl.
Biträdande rektorn Johan Skage tycker att läxfriheten ett sätt för skolan att
klara av sitt uppdrag, att ge eleverna tillräckliga kunskaper.
– För att dra det till sin spets, så kan man säga att om man ger eleverna
läxor, är det som att säga "vi klarar inte av det här uppdraget, alltså
måste vi involvera hemmet i att göra en del av vårt uppdrag". Men vi vill ta
det från andra hållet – vi ska klara vårt uppdrag, och så kan föräldrarna
vara mamma och pappa, säger han.
Andra pedagoger och rektorer känner sig nästan lite anklagade när ämnet läxor
kommer på tal. De skulle kunna ta bort det, men de har omedvetet valt att ha
det, och när man väl börjar prata om det så har de plötsligt något de måste
försvara. Ett argument är att en lärare ska ha sin frihet i klassrummet och
lägga upp sin undervisning som den vill, utan rektors inblandning. Men Johan
Skage tycker inte resonemanget håller.
– Det handlar mycket om pedagogiskt ledarskap idag, att rektor ska kunna lägga
sig i vad lärarna gör. Vi ser en koppling till det, det här är ett sätt för
oss att utöva pedagogiskt ledarskap, säger Johan.
Men de känner ändå hur inställningen har vänt. Idag väljer föräldrar
Rotundaskolan på grund av läxfriheten. Ingrid Westlund, docent på Linköpings
universitet och läxforskare, har hört om fler skolor som beslutat om att
inte skicka hem läxor.
– Långsamt men säkert sipprar insikten in att läxor inte är oproblematiskt.
Föräldrar tror i allmänhet att en bra skola är en skola som har mycket
läxor. Dessa skolor vänder på det och säger att de är en så bra skola att de
inte behöver skicka med eleverna arbete hem.