Kommuners skolpengar fördelas ofta genom att skolan får samma summa pengar för varje elev. Men en del kommuner räknar också in att elever har olika behov och förutsättningar. Skolor med många invandrarelever kan få mer pengar, eller skolor där många elever har lågutbildade föräldrar.
Allt fler kommuner fördelar på det här viset, ser Skolverket i en ny rapport. Men fortfarande är det inte tillräckligt mycket.
– Eftersom alla elever fortfarande inte har samma förutsättningar att nå godkänt, så är vår slutsats att kommunerna borde kunna göra mer, säger Henrik Bengtsson, undervisningsråd på Skolverket.
Intervjuer med rektorer visar att rektor visserligen får rätt fria händer med de extra pengar de får i resursfördelningen – men det är sällan någon frågar efter vad som görs med pengarna. Uppföljning saknas.
– Det borde vara fler politiker som frågar efter vad rektorerna har gjort, säger Henrik Eriksson.
Hur mycket är tillräckligt när man ska fördela utefter behov? Den frågan går inte att svara på, anser både Skolverket och utbildningsdepartementet.
– Det går inte att svara i kronor. När man fördelar efter behov kan det betyda att vissa skolor ska ha dubbelt så mycket pengar till elevernas undervisning, eller tre gånger så mycket. Den skillnaden borde inte vara något att höja på ögonbrynen åt. Men regeringen kan inte fatta beslut om lokala resursfördelningssystem. Det ansvaret måste man ta lokalt, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Utbildningsminister Jan Björklund har tidigare talat om att i högre grad tvinga kommunerna att fördela efter behov, men har väntat in resultaten från Skolverkets rapport.
– Det står redan idag i läroplanen att resurserna ska fördelas efter behov, så den som inte gör det följer inte lagen. Vi får överväga om det behövs ytterligare regler, säger Bertil Östberg.
Malmö fördelar nästan mest i Sverige utifrån behov. Men Malmös skolkommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh tycker att en annan regel som regeringen lagt på kommunerna sätter krokben för att fördela pengar efter behov. Det är lagen om lika villkor som säger att kommunerna måste betala ut samma belopp till fristående och kommunala skolor.
– Om vi vill rikta extra resurser så höjer det skolpengen till de fristående skolorna. Det kan handla om ett specifikt behov på en särskild skola, men där vi förutom den satsningen då också måste lägga ut mer pengar till de fristående skolorna, oavsett deras behov, skriver hon i ett mejl.
Det håller inte Bertil Östberg alls med om.
– Om man har ett fördelningssystem som gäller generellt, så tillämpar man det både på de kommunala och de fristående skolorna. Och att hålla på och dela ut extra pengar sådär utöver fördelningen, det tror inte jag är bra, säger han.
Vill omfördela.
Malmös skolkommunalr
åd Katrin Stjernfeld
t Jammeh tycker att regeringen delvis sätter krokben när kommunen vill omfördela skolpengarna.arkivfoto: linda axelsson