Bland annat genom att scanna av nätet.
– Vissa tänker sig inte för. De gör egna hemsidor, är med i tävlingar eller
visar upp sina barns fritidsaktiviteter på nätet, säger Ingela Lövkvist på
Skatteverket i Malmö.
När Skatteverket efter en tid bestämmer om de skyddade uppgifterna ska kvarstå
eller inte, är nätet en kontrollstation.
– Om man förekommer där, kan man bli av med sina skyddade uppgifter. Personen
har ju själv röjt dem.
Och om man har barn?
– De måste också få skyddade uppgifter, annars blir effekten verkningslös. Det
innebär exempelvis att barnen inte kan vara med i skolkatalogen och det är
förälderns ansvar.
Den som ansöker om helt fingerade personuppgifter anar sällan omfattningen av
beslutet.
– Man måste byta körkort, referenser, jobb, allt. Många drar tillbaka ansökan
när de inser vad det innebär, säger Björn Sjökvist, handläggare på
Skatteverket.
Även om en person fått skyddad identitet finns inga garantier för att
uppgiften inte läcker ut.
– Skatteverket har gjort en vägledning till övriga myndigheter; vad dessa bör
tänka på när de hanterar känsliga uppgifter. Men det är bara råd. Det är upp
till varje myndighet att bestämma hur de ska behandla uppgifterna, säger han.