Av tolv svenska institutioner får bara en, justitieombudsmannen (JO), full
poäng, i Transparency Internationals (TI) granskning av hur 25 europeiska
länder står emot korruption. Ur ett europeiskt perspektiv får Sverige höga
poäng, men studien visar klara brister inom offentlig sektor och de
politiska partierna. Det är en allvarlig varningssignal, skriver TI:s
Sverigeordförande Lars-Göran Engfeldt på DN-Debatt.
Förändringarna i den offentliga sektorn med bolagiseringar och upphandling av
tjänster har skapat en riskzon för korruption. Kontrollsystemen har inte
utvecklats i samma takt. Tvärtom är den kommunala revisionen omvittnat svag,
påpekar han.
TI efterlyser bland annat ett bättre skydd för så kallade whistleblowers, både
i privat och offentlig sektor. Regeringen bör också lagstifta om öppenhet
och insyn i hur de politiska partierna finansieras. Där skiljer sig Sverige
föga smickrande ut sig i en europeisk jämförelse, enligt Engfeldt.
Han anser att Sverige saknar ett helhetsgrepp. En statlig organisation bör få
ansvar för att informera om korruption och dess skadeverkningar.
TI granskar korruptionen i världen. I organisationens senaste globala index
från i december ansågs Sverige vara det fjärde minst korrumperade landet
efter Nya Zeeland, Finland och Danmark.
Några av de saker som TI tar upp på DN Debatt är på väg att ändras. Sedan
Moderaterna i november bytt fot diskuterar alla riksdagspartier, utom
Sverigedemokraterna, en lag om öppen redovisning av partibidrag. Eftersom
det kan kräva en grundlagsändring kan lagen dröja till efter nästa val 2014.
Justitieminister Beatrice Ask sade i november att hon vill skärpa skyddet för
whistleblowers, personer som fäster uppmärksamhet på oegentligheter inom
till exempel en myndighet. Enligt hennes pressekreterare väntas en utredning
tillsättas före sommaren.