KÖPENHAMN. Världens stats- och regeringschefer kämpade till långt in på natten
mot lördagen för att förhindra ett fiasko. När upplösningen väl kom uppstod
förvirring. USA:s president Barack Obama annonserade att en överenskommelse
om klimatåtgärder hade nåtts mellan USA, Kina, Brasilien, Indien och
Sydafrika. Han medgav dock att vägen till att stoppa hotet från
klimatförändringarna fortfarande var lång och att detta var "början, inte
slutet".
- Men detta är ändå en framgång, sade Obama.
Frankrikes president Nicolas Sarkozy som gärna ville vara först med nyheten
hakade på. Han lämnade toppmötet och uppgav att de omkring 30 länderna där
var eniga. Bland dem finns världens mäktigaste stater och även de som står
för de största utsläppen.
EU-ordföranden, statsminister Fredrik Reinfeldt, utlyste en presskonferens.
Den fick dock ställas in, eftersom det visade sig att ledarna på toppmötet
inte alls hade diskuterat klart. Först en och en halv timme senare fanns det
en uppgörelse.
- Det har varit mycket tufft, sade Reinfeldt efteråt.
Han medgav att överenskommelsen inte var perfekt och menade att orsakerna var
att länder diskuterade andra saker än klimatet och var dåligt förberedda.
Från EU-håll pekas Kina ut som den stora syndabocken för det urvattnade
resultatet.
- Mötet fick ett positivt resultat, alla borde vara glada, sade Xie Zhenhua,
chef för Kinas delegation.
Kina slogs för att slippa åtaganden som bromsar landets ekonomiska utveckling
och var emot att det internationella samfundet skulle få kontrollera de
självpåtagna åtagandena om utsläppsminskningar.
Den så kallade "Köpenhamnsöverenskommelsen" beskrevs av miljöorganisationer
bland annat som en gigantisk besvikelse och en dödsdom för miljoner
människor. Även många länderna var besvikna.
I överenskommelsen sätts målet upp att jordens temperatur inte ska få öka med
mer än två grader. Men inga siffror nämns när det gäller utsläppsminskningar
för i-länder eller u-länder. Det nämns inte ens någon siffra för storleken
på utsläppsminskningarna till 2050. Tidigare har det hela tiden talats om
minst 50 procent, men detta är nu struket.
FN:s klimatpanel har rekommenderat att i-länderna minskar sina utsläpp med
25-40 procent till 2020 för att tvågradersmålet ska kunna nås. Men med de
hittills utställda löftena når de inte upp ens till 20. Tanken är nu att
i-länderna ska anmäla sina utsläppsminskningsmål i en bifogad lista i
överenskommelsen.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kunde inte dölja sin
besvikelse. Framförallt beklagade han att överenskommelsen inte blir legalt
bindande. Däremot ska arbetet med att få fram ett legalt bindande avtal
fortsätta under 2010.
Överenskommelsen säger också att i-länderna ska ge 30 miljarder dollar i stöd
till åtgärder för att skydda de fattigaste u-länderna från
klimatförändringar 2010-2012. Från 2020 ska en fond på 100 miljarder dollar
årligen finnas för att finansiera klimatåtgärder i den fattiga världen.