Svårt att ställa lidande mot lidande

Kris- och konsultteamet hjälper både barn och vuxna, men är formellt sett knutet till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken.
Teamet är en udda fågel inom sjukvården. För trots att de allra flesta människor dör på sjukhus är psykiatrin av hävd främmande inför somatiskt sjukas psykiska problem.

Man befattar sig vanligtvis inte med ångest hos barn eller vuxna som mister anhöriga eller ångest hos dem som drabbas av hjärtinfarkt och cancer.
Nu när kris- och konsult-
teamets framtid ska avgöras, kan därför gränsöverskridandet bli ett problem.
- Kris- och konsultteamet gör ett angeläget arbete, men frågan är om vi har plats för det inom psykiatrin. Vi kan inte ta hand om dem som ännu inte har någon manifest psykisk störning, säger Ulf Wallin.
Bakgrunden till nedläggningsplanerna är de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrins mottagningar. Väntetiden för icke akuta fall är upp till 1,5 år. Och det är inte besparingar som ligger bakom de långa köerna utan en dramatisk ökning av antalet sökande.

- Det är inte så att ungarna inte behöver hjälp. Men de som stått i kö i 1,5 år har, när de kommer fram, tre gånger större bekymmer än om vi hade kunnat hjälpa dem fortare. Det är det svåra övervägandet jag har att göra. Psykologiska krisreaktioner på somatiska sjukdomar och död är inte sjukligt. Döden tillhör tyvärr människans lott. Det är när man har svårt att hantera det som det utvecklas en psykiatrisk sjukdom, förklarar verksamhetschefen.
För några veckor sedan fick kris- och konsultteamet besked att teamet läggs ned vid årsskiftet. Men enligt Ulf Wallin är det ännu inte helt bestämt. Han för i dagarna en diskussion med sjukhusledningen och barnkliniken om teamet ska ledas av psykiatrin eller av klinikerna som behandlar de sjuka, eller om det ska läggas ned.
- Det definitiva beslutet om nedläggning är inte klart ännu, säger han.
nnn