Atrin Entezam säger att hon är muslim och tror på Allah, men att hon inte
är särskilt religiös. Hon var nyfiken på hur Samir Aknouche, som dagligen
besöker en moské och inte tycker att ordet fundamentalist är något negativt,
reagerade på självmordsbombarens meddelande till muslimer i Sverige.
Så här beskriver hon deras möte:
När jag läste att självmordsbombaren sagt att muslimer i Sverige ska sluta
fjäska tänkte jag att han kan dra åt helvete. Ska man behöva gå ut med kniv
för att bevisa att man inte fjäskar? När muslimer trakasseras, vilket händer
ibland, går det inte att lösa situationen med en bomb.
Jag ville veta om Samir känner som jag.
Samir: Han är död. Jag hatar inte självmordsbombaren även om han
försvårat för många muslimer i Sverige. Jag menar, det här är det bästa
landet i Europa för muslimer. Här förtrycks vi inte som i Danmark, Frankrike
och Schweiz. Om han menade att muslimer ska vara stolta över att vara
muslimer så förstår jag det, jag tycker inte att man ska dölja att man är
muslim, men jag tror inte att det var så han menade. Jag tror att han var
deprimerad och hade dålig kunskap om islam, om att det är haram att döda
oskyldiga. Jag hoppas Gud förlåter honom.
Själv kände jag mig inte rädd efter bombdådet. Jag tycker det är fel av
medierna att skriva att fler attacker väntar. Det är för tidigt för att vara
rädd. Men min mamma blev väldigt upprörd och tänkte vad vet
självmordsbombaren om mig. Min pappa tyckte att han är patetisk.
Mina föräldrar kommer från Iran, men de tycker inte att man ska blanda
religion och politik som i Islamiska republiken Iran. Där kan de döma
kvinnor till stening.
Jag undrade vad Samir tycker om det.
Samir: Islam säger att den som begår otukt ska stenas. Men det krävs
många vittnen, jag tror att straffet missbrukas idag. På profetens tid
dömdes folk sällan till stening. Islams straff ska vara lika för kvinnor och
män, och de är gjorda för att uppnå ett moraliskt samhälle.
Samir är mer religiös än vad jag är. Han ber fem gånger om dagen, går till
moskén och så.
Jag äter griskött och varken fastar under ramadan eller ber. Men jag tror
på Allah.
Jag ville veta hur Samir ser på mig.
Samir: Det är upp till var och en vad de vill tro på. Visst skulle jag
vilja att alla i Sverige var muslimer och tyckte och tänkte som jag, men man
kan inte tvinga folk att tro på något. Om man inte står ut med det är det
alltid fritt fram att flytta till ett muslimskt land. Men jag tycker det är
viktigt att de muslimer som inte är praktiserande vet att det enligt islam
är fel att äta griskött, att dricka alkohol och att kvinnor inte täcker
håret.
När han sa att kvinnor enligt islam måste täcka håret så sa jag inget, jag
vill inte tjafsa, men jag tror inte alls att det är obligatoriskt.
Samir: En viktig del av islam är att Gud alltid vill förlåta, om man
verkligen uppriktigt ångrar sig.
Men då kan man supa och festa i typ fyrtio år och sen bara ångra sig ett år
innan man ska dö för att bli förlåten, tänker jag.
Samir: Ingen vet när man ska dö. Och ingen annan vet vad man tror på i
sitt hjärta. Men jag försöker göra rätt för mig. När jag var sexton började
jag intressera mig mer för islam. Mina föräldrar blev oroliga. Min pappa kom
från Algeriet, mamma från Sverige. De undrade vilka jag var med i moskén.
Jag är mer religiös än mina släktingar i Algeriet. Nu litar de på mig.
Samir Aknouches föräldrar var oroliga när han blev mer religiös och började
fördjupa sig i islam. Han ville veta hur Atrin Entezam, som inte bär slöja,
tycker att det är att vara muslim i Sverige. Så här beskriver han deras möte:
Jag tror att självmordsbomben var ett rop på hjälp, på samma sätt som det
nog var för honom som sköt folk av utländsk härkomst i Malmö. Han kan inte
ens ha bra koll på islam, det är den heliga månaden muharram och då är det
strikt förbjudet med våld. Jag kan ha förståelse för självmordsbombare i
Palestina, Afghanistan, Irak och Somalia, länder där folk lider och har sett
sina barn dö. Men här i Sverige finns ingen som helst anledning. Inte ens om
en del muslimer kan känna sig utanför.
Jag undrade hur Atrin känner att det är att vara muslim i Sverige idag.
Atrin: Visst har jag hört folk säga idiotiska saker i skolan om
muslimer. Men det händer väldigt sällan. Folk kan få för sig att jag enbart
för att jag är muslim är självmordsbombare. Tyvärr utnyttjar
främlingsfientliga det som hände i Stockholm. Jag läste att en
sverigedemokrat hade skrivit ”äntligen” på Twitter, det är så idiotiskt att
någon kan bli glad över ett terrordåd. Bara fundamentalister tjänar på detta.
Jag tycker att ordet fundamentalist missbrukas. Det behöver inte vara något
negativt att bry sig om det grundläggande och ursprungliga.
Jag ville veta hur Atrin behandlas av andra muslimer.
Atrin: Jag dömer inte folk och jag lever mitt liv utan att tänka mycket
på vad andra tycker om mig. Jag tror på karma och vill att folk lär känna
mig innan de dömer mig. Så tycker jag också att det fungerar generellt.
Jag tyckte om att tala med henne. Hon ställde bra frågor. Vid ett tillfälle
frågade hon mig vad jag tycker om stening och det vill jag egentligen inte
diskutera. Jag är inte tillräckligt kunnig om det, man måste ha studerat i
tiotals år för att veta. Men jag tänkte att hon förtjänar ett svar och
därför sa jag att stening är ett bra straff om den dömda personen verkligen
bevisats skyldig.
Atrin och jag var överens om att man inte behöver vara rädd för
självmordsbomber i Sverige. Vi höll också med varandra när det gäller Lars
Vilks, som kritiseras av Stockholmsbombaren. Jag tycker att Vilks är en
patetisk människa som vill ha uppmärksamhet och kritiserar muslimer för att
det skapar debatt.
Jag frågade hur hon ser på Vilks.
Atrin: Jag hatar inte Vilks men jag tycker att han borde ha tänkt på
konsekvenserna. När han besökte Lund i veckan var det fullt av poliser. Jag
blev orolig för poliserna stod nära butiken där min pappa arbetar. Jag
trodde att han hade blivit rånad, för det har hänt förut.
Många som jag talat med i moskén avrådde mig från att ställa upp på en
intervju. Många muslimer framställs som dåliga människor i medier. Jag
känner personer som var med i en Sydsvenskanserie om islam, efteråt vågade
de inte synas ute under en lång period.
Men jag vill ge min syn på det som hände i Stockholm och hur det är att
vara muslim i Sverige, framförallt i Sydsvenskan som vi prenumererar på
hemma.
Jag ville veta vilka lärdomar Atrin tycker att man kan dra av det som hänt
i Stockholm.
Atrin: I så fall är det att våld inte löser något, vad våldet än beror
på. Jag hoppas att vi svenskar lär oss av misstagen. Att muslimer förtrycks
i andra delar av världen gör det inte rätt att orsaka våld i Sverige. De som
styr mina föräldrars hemland Iran är emot Israel och judar. Det betyder inte
att jag därför bör ha en dålig relation till judar, eller att de kan tycka
illa om mig.