Det var strax före klockan 13 igår som hovet skickade ut en kortfattad presskommuniké om att prinsessan Madeleine och Jonas Bergström ”efter moget övervägande” beslutat gå skilda vägar.
Kommunikén offentliggjordes kort efter det att prinsessan Madeleine satt sig på ett plan till New York. Hovet vädjade till medierna att visa respekt och hänsyn inför beslutet:
”De behöver lugn och ro i denna svåra situation. Mediernas extrema bevakning underlättar inte situationen för dem.”
Sedan i onsdags har svensk kvälls- och veckopress fyllts av artiklar om kungliga relationsproblem. Man har kunnat läsa att prinsessan Madeleine ”slängt ut” Jonas Bergström från deras gemensamma bostad och att kungen tagit parti för än den ena och än den andre.
Skriverierna började
när 21-åriga Tora Uppstrøm Berg i norska Se og Hør påstod sig ha haft en kort kärleksrelation med Jonas Bergström.
Enligt svenska pressforskare har skriverierna gjort svensk skvallerjournalistik mer lik den som finns i andra europeiska länder.
– Svensk press har tidigare skyddat de kungliga. Vi ser nu hur några strikta pressetiska principer långsamt luckras upp. Det är ett uttryck för att den svenska pressen är hårt pressad med vikande upplagor, säger professor Per Rydén, pressforskare vid Lunds universitet.
Enligt Rydén anpassar
sig svensk kvälls- och veckopress till ett mer kontinentalt sätt att skriva om kungligheter. Men han ser den närgångna bevakningen av prinsessan Madeleines relationsproblem också som ett utslag av en traditionell svensk medie
logik:
– Vi har sett en uppladdning av kunglig publicitet inför kronprinsessbröllopet i juni. Det har varit en högtidlig och uppstyltad journalistik. Då råkar den här händelsen komma. Många eportrar som haft siktet inställt på bröllop har fått en tacksammare nyhet att skriva om. Det uppstyltade har rivits ner av något djupt mänskligt. De båda historierna matchar varandra, säger Per Rydén.
Britt Börjesson
är forskare i pressetik vid Göteborgs universitet. Hon har betänkligheter inför att publiciteten kring prinsessan Madeleine och Jonas Bergström byggt på en betal
d
intervju, men har inga principiella invändningar mot artiklar om eventuell kunglig otrohet:
– De här personerna har ju en speciell ställning i sina ärftliga ämbeten. Därför kan även intima detaljer som inte objudet diskuteras med andra människor vara relevanta, säger Britt Börjesson.
Näst efter
kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip har ju prinsessan Madeleine första tjing att bli statschef i konungariket Sverige.
– Det handlar i grunden om att avla barn och om vem som ska uppfostra blivande tronarvingar. När det gäller kungligheter kan man därför principiellt motivera en närgångenhet som inte kan motiveras med andra personer, säger hon.
Britt Börjesson tvivlar dock på att skvallerjournalistiken är mer närgången mot dagens unga kungligheter – Madeleine, Carl Philip och Victoria – än vad den var på 1960- och 70-talen mot dåvarande kronprins Carl Gustaf och hans fyra systrar.
– Det skulle vara intressant att göra en systematisk studie, men min hypotes är att det inte skiljer så mycket. Som kronprins hade ju nuvarande kungen en hel del kvinnliga bekantskaper. Om jag inte minns fel så berättade även de sina historier.
Allting går att sälja ... Läs om fenomenet kiss and tell i söndagsdelen.