Sverige dalar på mutlistan

Sverige.
Sverige halkar nedåt i den globala korruptionsrankingen. Den idylliska bilden har fått sig en törn, anser organisationer som bekämpar mutbrott. Och till Riksenheten mot korruption kommer dagligen tips om fiffel.

– Fallet i Göteborg och flera andra fall tyder på att korruptionen ökar i Sverige. Det är allvarligt för att korruption skadar vårt varumärke. Korruptionen som fenomen underminerar även integriteten i samhället, säger Lars-Göran Engfeldt, ordförande för Transparency International Sverige, en oberoende ideell organisation som arbetar för att motverka korruption.

För två år sedan var Sverige det land där korruptionen var minst utbredd, enligt organisationens årliga världsranking. Förra året halkade Sverige ner två platser och i år faller landet ytterligare i rankingen. Men Sverige ligger dock ändå kvar i toppskiktet.

Att korruptionen faktiskt har ökat håller dock inte Torbjörn Lindhe, kanslichef på Institutet mot mutor, med om. Däremot finns en ökande medvetenhet om problemet.

– Vi sjönk i rankingen när Systembolagshärvan upptäcktes också. Nu har problemet kommit i fokus i flera kommuner och det skrivs om det. Men det har alltid funnits mycket som ligger i gråzonen.

Problemet är störst i offentlig sektor, enligt Lindhe. Där kan anställda erbjudas till exempel rabatter av upphandlade leverantörer.

– Man tänker inte på att det är en belöning som är otillbörlig. Man kanske får köpa virke till inköpspris eller får överbliven asfalt hemkörd. Det är nog mycket vanligare än man tror, säger han.

Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket, som även har haft uppdrag inom FN, anser att det finns en alltför snäv och idylliserande syn på korruptionsfrågor i Sverige. Det gäller även mediernas bevakning, tycker hon:

– Jag skrev för ett antal år sedan en artikel i DN med rubriken ”Se upp för gräddfiler och affärer”. För medier kallar ju det som är ren och skär korruption gräddfil, eller säger att det är en ”affär”.

Men bilden av det rena Sverige kan vara på väg att spricka. Sedan det misstänkta fifflet inom Göteborgs stad uppdagades kommer en strid ström av telefonsamtal, brev och mejl till åklagarmyndighetens riksenhet mot korruption. Mediebevakningen gör att allmänheten håller ögonen öppna, enligt statsåklagare Nils-Eric Schultz:

– Det kommer nu många fler anmälningar. Jag får telefonsamtal och e-mejl dagligen med tips.

Den anställde som erbjuds en förmån har anledning att tänka efter, varnar Torbjörn Lindhe på Institutet mot mutor.

– Känner man att det här är något man kanske borde säga nej tack till eller i alla fall fråga sin chef – då är det ett tecken.

12010: I Göteborg håller en omfattande muthärva på att nystas upp inom stadens bolag och förvaltningar. Kommunala tjänstemän misstänks ha tagit emot mutor av ett byggbolag. I Norrköping misstänks en kommunal tjänsteman ha renoverat sin sommarstuga för kommunens pengar.

22003: En omfattande muthärva rullas upp inom Systembolaget. Butikschefer i hela landet hade låtit vinleverantörer bjuda på resor, vin och kontanter. Sammanlagt 89 personer dömdes.

31995: I Motala avslöjas att skattemedel använts till privatresor, middagar och shoppingrundor för kommunpolitiker och tjänste­män. Sex politiker fick avgå och flera personer åtalades.

41980-talet: Boforskoncernen anklagades för bestickning i samband med försäljning av kanoner till Indien, till ett värde av omkring 13 miljarder kronor. Affären utvecklades till en storskandal som bringade dåvarande premiärministern Rajiv Gandhi på fall. Fem personer var huvudmisstänkta för att ha tagit emot mutor från Bofors.

Författare: Leif Svensson
Publicerad 27 oktober 2010 06.38
Uppdaterad 27 oktober 2010 06.38

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu