Under sommaren nådde forskningsgruppen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ett genombrott. Då lyckades de transplantera livmodern från en råtta till en annan. Flera råttor ingick i försöket och fick sedan para sig naturligt och bli gravida.
– Det gick bra. De fick råttbebisar som än så länge verkar helt normala, säger Liza Johannesson.
Hon är ST-läkare i gynekologi och doktorand i transplantationsprojektet som leds av professor Mats Brännström. Forskarna har kommit längst i världen med att transplantera livmödrar på djur. Möss, råttor, får och grisar har använts i försöken, som har fallit väl ut. Just nu pågår transplantationer på babianer eftersom de är mer lika människor.
– Vi har kommit jättelångt. Babianerna är förhoppningsvis det sista steget innan vi går över till kliniska försök på människor. Inom två år hoppas vi att det ska bli verklighet, säger Liza Johannesson.
Det innebär en ny möjlighet att få barn för de kvinnor som saknar en fungerande livmoder. Och de är många, bara i Skandinavien räknar forskarna med att 10 000 kvinnor skulle kunna vara aktuella för transplantationer. En del flickor saknar livmoder vid födseln, andra får livmodern bortopererad på grund av cancer eller stora blödningar vid en förlossning.
– För dessa kvinnor hjälper inte den infertilitetsbehandling som finns i dag. Syftet är att de ska kunna få barn med hjälp av en transplanterad livmoder, säger Liza Johannesson.
Helt riskfritt är ingreppet inte. Och det finns flera etiska dilemman:
– Vi tar nu hjälp av etisk expertis. Man måste ta hänsyn till den som ska donera livmodern och hennes partner, men också till den som ska få livmodern och äta immundämpande medel och till hennes partner. Dessutom måste man ta hänsyn till barnet som är den tänkta utkomsten.
Men rent medicinskt är problemen mindre, enligt Liza Johannesson. Att ta bort livmodern är ett vanligt ingrepp som de är väl förtrogna med.
– Kvinnan som får organet kan få en avstötningsreaktion, men den avhjälps oftast när man justerar den immundämpande medicineringen. I värsta fall får livmodern opereras ut igen. De immundämpade medel som används har inte gett ökad missbildningsfrekvens, när vi har undersökt barn till kvinnor som har ätit dem. Barnen har varit friska, men fötts något tidigare än normalt. Vi kommer naturligtvis att hålla kvinnorna under extra observation.
Redan om ett par veckor hålls ett första informationsmöte i Göteborg för kvinnor och deras anhöriga. Intresset uppges vara stort och forskargruppen kommer noggrant att välja ut patienter till prövningarna.
Att försöka operera in livmödrar på män är inte aktuellt.
– Nej, vi är enbart inriktade på kvinnor som inte kan få barn. Och vi transplanterar inte äggstockar i samband med ingreppet. Det pågår försök med det i övriga världen, men vi riktar inte vår forskning mot det.
Liza Johannesson tror att transplantationerna på sikt blir ett alternativ till adoptioner och surrogatmoderskap.
– Absolut. Vi är nöjda att det har gått så bra hittills.