Efter riksdagens beslut att erkänna massakern på bland andra armenier 1915 som folkmord försöker regeringen övertyga Turkiet om att Sverige fortfarande är landets bäste vän i Europa.
I går kallades ambassadör Christer Asp till utrikesdepartementet i Ankara. Där framförde han samma budskap som Carl Bildt uttryckt i medierna: regeringen beklagar riksdagsbeslutet – och Sverige vill fortsätta kämpa för ett turkiskt medlemskap i EU.
Turkiska tidningar och tv-stationer rasar mot Sverige. Premiärminister Recep Tayyip Erdogan har kallat hem sin ambassadör och ställt in ett Sverigebesök. Nu fruktar regeringen att svenska företag straffas med utebliven export.
Varför vållar ett hundra år gammalt massmord en sådan uppståndelse?
Sverige är inte först att drabbas av Turkiets vrede.
Under 2000-talet har Argentina, Kanada, Ryssland, Frankrike, Belgien och nyligen ett utskott i USA:s representanthus röstat ja till att kalla det ottomanska väldets dödande av armenier, pontiska greker och assyrier, syrianer, kaldéer under första världskriget för folkmord.
Varje gång har Turkiet protesterat, ofta kallat hem ambassadörer och hotat med handelskrig.
Exilgrupper har lobbat hårt för dessa omröstningar.
I Sverige banades väg på S-kongressen i höstas. En av dem som slogs för ett erkännande var Anders Lago, kommunalråd i Södertälje, som sedan 1970-talet tagit emot tusentals syrianska och assyriska flyktingar. Urban Ahlin, partiets utrikespolitiske talesman, argumenterade emot.
När riksdagen röstade i torsdags kväll var Ahlin frånvarande. Däremot var läktaren fylld av syrianska–assyriska åhörare. De anser att det muslimska Turkiet i alla tider har förtryckt kristna. Erkännandet av folkmordet 1915 är ett slags upprättelse.
Men i Turkiet är nationalismen stark.
Där utkämpar den konservativ-muslimske premiärministern Erdogan en maktkamp mot det etablissemang av militärer, statstjänstemän och politiker som brukar kallas ”den djupa staten”.
Erdogan och hans AK-parti misstros djupt av delar av landets sekulära medelklass. De båda starkt nationalistiska oppositionspartierna CHP och MHP anklagar honom för att vilja göra Turkiet till en shariastat.
Nyligen greps dussintals höga militärer, anklagade för att ha planerat en statskupp.
Erdogan vill föra in Turkiet i EU. För att uppnå det målet har han stärkt mänskliga rättigheter och gett den kurdiska minoriteten ökad frihet. En försoningsprocess med staten Armenien har inletts.
Sju partier i Sveriges riksdag stödjer den utvecklingen. Vad bråkar de då om nu?
Oppositionen tycker att Turkiet ”måste göra upp med sin egen historia”. Regeringen tror att folkmordsstämpeln skadar Turkiets närmande till Europa. Dessutom ska inte Sveriges riksdag skriva historia.
Skedde det ett folkmord 1915? De flesta historiker anser det. Omkring en miljon armenier, pontiska greker och assyrier, syrianer, kaldéer dödades. FN:s folkmordskonvention antogs först 1948, långt efter första världskriget. Men med dagens måttstock skulle turkarnas massaker ha kallats folkmord.