För nitton år sedan ledde en djup svensk valutakris, med en ränta på 500 procent, till att Sverige vände på en femöring. Efter att i decennier ha sökt våra egna vägar ansökte vi om EU-inträde.
Inom några år kan Sverige på liknande sätt tvingas in i eurosamarbetet.
Under de senaste dagarna har två tidigare statsministrar – Göran Persson och Carl Bildt – tvärsäkert uttalat sig om att Sverige kan bli tvunget att byta från krona till euro.
”Kraften i utvecklingen för oss ditåt”, sade Göran Persson i en intervju med Dagens Industri.
”Om några år kan euron bli aktuell”, sade Carl Bildt igår.
I ljuset av den skuldkris som just nu plågar euroländerna framstår tanken på ett svenskt eurointräde som en dröm bara för EU-euforiker. Folkpartiet är ensamt om att driva kravet på en ny folkomröstning.
Finansminister Anders Borg säger gång på gång att han är glad att stå utanför eurokretsen. S-ledaren Håkan Juholt anser att eurofrågan kan bli aktuell i Sverige först 2018 – men är samtidigt tveksam till om kronan kan klara upp- och nedgångar i en böljande globaliserad ekonomi.
På sikt riskerar frågan om euron mindre bli en fråga om vad Sverige vill – och mer om vad Sverige måste göra.
Sverige har hittills tjänat miljarder på att stå utanför eurosamarbetet. Det är oomtvistligt. En låg kronkurs gynnar svenska exportföretag och har banat väg för dagens sunda statsfinanser. Vi har sluppit att delta i hjälpinsatserna för Grekland och Portugal. Vi slipper vara med och rädda Italien och Spanien.
Men vinstkalkylen kan snabbt ändras om kronan växer sig starkare – och om euroländerna lyckas fördjupa sitt samarbete. Det kan tvinga fram en ny folkomröstning om euron.
Göran Persson pekar på schweizerfrancen, som i september knöts till euron eftersom den blivit för stark. Det hotade schweizarnas export- och turistindustri. Enligt Persson kan också kronkursen bli farligt hög. Det är illavarslande för ett exportberoende land som Sverige. Drygt 45 procent av vår export går till euroländer som Tyskland, Finland, Nederländerna och Frankrike.
”Om det väl händer går det fort”, säger Persson.
Också euroländernas ökade integration kan gå med blixtens hastighet. Den europeiska penningpolitiken ska kompletteras med ett finanspolitiskt samarbete. En EU-skatt för banker är på gång. Budgetdisciplinen stramas upp. Straffen blir hårdare för länder som missköter sig. Angela Merkel vill ändra EU-fördraget så att euroländerna kan tvinga regelbrytare att ändra statsbudgeten.
Detta förändrar verkligheten också för icke-euroländer. När riskerna för små valutor ökar kan kretsen av euroländer utökas. Ekonomiskt starka länder som Sverige, Norge, Danmark och Polen kan hamna i eurosamarbetet mindre av fri vilja och mer av tvång.
Både Carl Bildt och Göran Persson ogillar att EU delas upp i A- och B-lag, men ser ökade kostnader för Sverige att stå utanför eurozonen. Det minskar politikernas makt och ökar företagens osäkerhet – och ger marknadskrafterna friare tyglar.