Sveriges 21 landshövdingar splittras inför tanken att dela in landet i
sju–nio storlän. När Ansvarskommittén lägger fram sitt förslag idag sågas
storlänen av Anders Björck i Uppsala och Lars-Erik Lövdén i Halmstad. Men
Göran Tunhammar i Skåne och Ingegerd Wärnersson i Blekinge är försiktigt
positiva.
Sverige består idag av 21 län och 20 landsting. Den statliga
Ansvarsutredningen anser att det är på tok för många. Enligt det
kommittéförslag som landshövding Mats Svegfors presenterar klockan 10.30
idag blir Sverige lättare att styra om landet delas in i några få regioner.
Men redan innan kommunminister Mats Odell fått se förslaget går landets
landshövdingar till storms mot alla planer på att ändra Sveriges länskartor.
De slår vakt om dagens revir.
Det finns dock landshövdingar som tror på länsfusioner. Göran Tunhammar i
Skåne är en av dem:
– Det vore fel av oss i Skåne att ha en jätten Glufs-Glufs-attityd till
länssammanslagningar. Men om exempelvis Blekinge vill samarbeta med oss
måste vi ha en öppen och välkomnande inställning, säger han.
Även Ingegerd Wärnersson, Blekingehövding av skånsk börd, tror på
länsfusioner. Alla de ledande kommunalråden i Blekinge hoppas på en framtid
med Skåne och Wärnersson har diplomatiskt påpekat att Blekinge ”har en hel
del med Skåne att göra”.
Hallänningarna är mer kritiska till ett sydsvenskt storlän. Enligt Lars-Erik
Lövdén, landshövding i Halmstad av skånsk börd, ”finns det alla skäl att
behålla Hallands län som det ser ut idag”.
De skilda synsätten i Sydsverige syns även på andra håll. De landshövdingar
som starkast tror på framtida länsfusioner är Mats Svegfors i Västmanland,
Ingrid Dahlberg i Dalarna, Sören Gunnarsson i Örebro län och Bo Könberg i
Södermanland.
– Vi behöver större och slagkraftigare län för medborgarnas bästa, säger
Sören Gunnarsson.
De svurna motståndarna till nya storlän är dock fler:
- Landshövding Anders Björck i Uppsala leder ett inofficiellt länsuppror
mot storregionerna och avvisar alla belägg för att de ökar tillväxten
och stärker demokratin.
- Björn Eriksson i Linköping anser att det är fel att rita om
länskartorna innan det bestämts vad storlänen ska göra.
- Christer Eirefelt i Gävle ser det som kontraproduktivt att splittra väl
fungerande länssamarbeten.
- Gerhard Larsson i Västernorrland tror att storlänen skapar så gigantiska
avstånd att tanken förfelas.
- PO Eriksson i Luleå ser storlänen som elitprojekt där medborgarna
”lämnas i sticket”.
- Marianne Samuelsson i Visby avvisar storlänen ur demokratisk synpunkt i
och med att vanligt folk får svårt att veta vem som beslutar.
- Mats Hellström, som nyligen avgått som landshövding i Stockholm, ser
demokratiproblem i storlänen med långa avstånd mellan folk och
beslutsfattare.
- Göran Tunhammar i Malmö tror dock inte att landshö vdingarnas starka
kritik beror på att de vill slå vakt om sina egna revir. Han tror
snarare att de ser det som viktigare att ha vä l fungerande
verksamheter än exakta administrativa gränser.
– Vi landshövdingar måste utgå från det vi har. Och det vi har i Skåne
fungerar väl. Ingen önskar sig ju tillbaka till två Skånelän och tre
Skånelandsting, säger Göran Tunhammar.
Ansvarskommitténs förslag läggs fram i politisk enighet. Dock ser
moderaterna i ett särskilt yttrande sjukvården som statens ansvar.
– Vi böjer oss dock för att det saknas en majoritet bakom det förslaget,
säger Carl Cederschiöld, moderat ledamot i kommittén.
Enligt Cederschiöld avgör den kommande remisshanteringen hur regeringen till
slut ställer sig till en ny indelning av Sverige.