Den 28-åring som i lördags kväll sprängde sig själv i luften i ett misslyckat
bombdåd i Stockholm ingår inte i något organiserat nätverk som planerar nya
terroristhandlingar i Sverige.
Det är en av de preliminära slutsatser som Säpo kommit fram till. Det är inte
något som Säpos talesmän säger, men det står skrivet mellan raderna i
säkerhetspolisens beslut om en oförändrad hotbild.
”Det här dådet förändrar inte bedömningen av aktuell hotbildsnivå”, sade Säpos
andreman Anders Tornberg på en presskonferens igår morse och förklarade att
hotbilden ligger kvar på nivå 2 – ”lågt hot” och inte höjs till läge 3,
”förhöjt hot”, på säkerhetspolisens femgradiga hotbildsskala.
Beslutet visar att Säpos analytiker placerar in 28-åringen (som skulle fyllt
29 i går) i kategorin ”ensamma galningar”. Personliga tillkortakommanden kan
ha gjort honom farligt mottaglig för islamistisk fanatism.
Säpo tycks därmed se det avskedsbrev som 28-åringen i fredags mejlade till
flera nyhetsredaktioner som tomma hot.
”Våra aktioner kommer att prata för sig själva. Så länge ni inte slutar ert
krig mot islam och förnedrande mot profeten och ert dumma support för grisen
Vilks”, heter det i brevet.
Likväl är bomben på Drottninggatan en påminnelse om hur sårbart Sverige är för
terrordåd. Enligt bombexperter kunde 28-åringens sprängladdningar dödat
hundratals människor och raserat flera hus om han hanterat dem på rätt sätt.
I sitt brev angav 28-åringen tre skäl för att bli självmordsbombare:
konstnären Lars Vilks Muhammedmålningar, den svenska Muhammeddebatten och
Sveriges militära närvaro i Aghanistan.
Det är tre vanliga angreppsmål bland islamister. Men det kan finnas fler skäl
för ensamma galningar eller enskilda terrorgrupper att begå terrorbrott mot
Sverige.
De fängelsedomar som nyligen avkunnats i Göteborgs tingsrätt mot två män från
den somaliska al-Shabaab-rörelsen skulle kunna tas till intäkt för
hämndaktioner mot Sverige. På liknande sätt kom domar mot västtyska
Baader-Meinhof-aktivister på 1970-talet att leda till hot mot Sverige från
Rote Arméfraktion. Och på 1980-talet fruktade Sverige en våldsam hämnd från
kurdiska PKK sedan en av organisationens medlemmar dömts för ett mord i
Uppsala.
Terrordåd är inget nytt i Sverige. Den internationella terrorismen kom till
Sverige med 1975 års sprängningar på den västtyska ambassaden. I juli 1985
sprängde palestinska terrorister spikbomber utanför Northwest Orients kontor
i Stockholm. Sedan 1986 lever Sverige med ett ouppklarat statsministermord.
Och för fem år sedan lät ”nordiska al-Qaida” spränga brandbomber i en
irakisk vallkokal i Kista.
Säpo har i höst slagit larm om en radikalisering av de islamistiska nätverk
som är verksamma i landet och varnat för att det kan finnas personer som är
redo att gå från ord till handling. De orden har nu fått ökad tyngd.
Fram till i höstas såg Säpo det som osannolikt att svenska islamister var redo
för terrorbrott i Sverige. De personer som Säpo dittills haft uppsikt över
hade använt Sverige som bas för att förbereda terrordåd utomlands.
Nu ser Säpo ett allt mer konkret hot också mot Sverige, som beskrivs som en
möjlig måltavla av två skäl: dels för att vi med väpnad trupp bekämpar
talibanerna i Afghanistan, dels för att Sverige sedan Muhammedkrisen varit
stämplat som islamfientligt.