Bland de unga tjejerna i Lomma läser nästan 73 procent vidare på högskolan
efter gymnasiet. Det är nästan fyra gånger mer än bland killarna i Bjuv. Där
börjar bara drygt 21 procent högskolan.
Det visar en kartläggning som Högskoleverket gjort.
Lomma, Lund och Vellinge är de skånska kommuner som har största andel unga som
läser vidare på högskolan. I andra änden ligger Östra Göinge, Klippan och
Bjuv.
Skillnaderna är stora mellan kommuner i hela landet. Danderyd är den kommun i
Sverige där flest läser vidare – mer än tre fjärdedelar av 24-åringarna. Det
kan jämföras med Sorsele i Västerbotten, där knappt 17 procent gick på
högskolan.
Varför skillnaderna finns har Högskoleverket inte fördjupat sig i, men
utredaren Lena Eriksson tycker att de skånska kommunerna visar att det
geografiska avståndet till en högskola inte har betydelse för hur många som
läser vidare.
– Var man än bor i Skåne är det inte långt till en högskola, och ändå är det
så stora skillnader mellan kommunerna. Vi har inte undersökt det närmare,
men jag har en känsla av att näringslivsstrukturen har någon slags
betydelse, säger Lena Eriksson.
Högskoleverket har undersökt hur stor andel av alla 21-åringar och 24-åringar
som har börjat högskolan. De senaste årskullarna som undersökts är födda
1986 och 1983, och Högskoleverket mätte hur många av dem som börjat
högskolan 2007. Totalt hade 31,1 procent av alla 21-åringar börjat läsa på
högskolan, och 43,8 procent av alla 24-åringar.
Trenden var att skillnaderna mellan kommunerna minskade när man mätte den
äldre årskullen. Däremot var skillnaderna mellan könen lika stora i både
ålderskullarna. När drygt en tredjedel av alla 24-åriga män har börjat läsa
på högskolan, så gör över hälften av kvinnorna detsamma. Tre gånger så många
kvinnor som män läser utomlands.
– Dessvärre visar statistiken att det inte blir bättre, trots att det under
många år har gjorts stora ansträngningar från universitet och högskola att
rekrytera män till traditionellt kvinnliga utbildningar. Man har lyckats
bättre med att få in kvinnor på manliga utbildningar än tvärtom, säger Lena
Eriksson.
En stor förklaring till den skeva könsbalansen är att de stora
yrkesutbildningarna inom vård och skola, där mest kvinnor läser, är
högskoleutbildningar. Medan de yrkesutbildningar som hyser flest män, till
exempel inom byggbranschen, är utbildningar på gymnasienivå.