– Man sa från vår administration att det går inte, berättar han över en
förmiddagsfika vid Stortorget i hemstaden.
Peter Danielssons sekreterare hade flaggat för att intervjun möjligen inte
skulle kunna ske helt på utsatt tid. Att sköta William är ju den primära
uppgiften och sonen kanske sover eller äter eller gör någonting annat som
förrycker schemat.
Tidpunkten visar sig fungera utan problem. Och när Sydsvenskan inleder med att
tacka Peter Danielsson för att han vill berätta om tillvaron, så svarar han
med att han har ”all tid i världen”.
– Efter två år med arbetsveckor på 60–65 timmar i snitt har jag gått ner i
varv. Jag känner mig utvilad.
Intervjuns första 20–25 minuter förflyter tämligen lugnt. Tretton månader
gamle sonen äter förnöjd på en slät bulle och suger hemmamixad blandning av
yoghurt och banan ur nappflaskan.
Nej, det var enligt det kommunala reglementet inte möjligt för
heltidsarbetande politiker att vara föräldraledig, så kanslichefen hade
rätt. Frågan hade heller aldrig tidigare varit aktuell.
Men 34-årige Peter Danielsson berättar också om ett annat motstånd.
– Både politiker och tjänstemän i 40-talistgenerationen sa att en ordförande
för kommunstyrelsen måste vara på plats och till hands under
mandatperiodens fyra år.
– Visst har man det yttersta ansvaret. Men vi är ett team på sju kommunalråd
på hel- och deltid. Och det är klart att ingen är oersättlig.
Problemet med den icke tillåtna föräldraledigheten löstes för jämnt ett år
sedan genom ett helt enigt beslut i kommunfullmäktige. Som andra
kommunanställda kunde heltidsarbetande politiker därefter stanna hemma med
80 procent kvar av grundlönen.
Peter Danielsson är ledig två månader. Han tror att där går gränsen.
– Att vara bort nio månader skulle inte funka eftersom mycket av vår koalition
med övriga fyra partier bygger på förtroende och på person.
– Hade jag behövt vara hemma längre, så hade jag fått arbeta halvtid. Vi har
förr haft kommunstyrelseordförande på halvtid.
Peter Danielsson har hunnit bli känd på stan under sina två år som den
politiskt högste ansvarige. Han berättar om många glada tillrop när han
rullar William i vagnen på gatorna. Han, sonen och hustrun Sofie bor ännu i
centrum.
En man inne på kaféet kommer fram och berättar om ordningen i lilla
värmländska kommunen Forshaga där kommunstyrelsens ordförande hälsar varje
nyfött barn välkommen.
– Låter trevligt, svarar Peter Danielsson, men problemet är att det sker 3 000
födslar på Helsingborgs lasarett varje år.
– Nej, jag känner inte mannen, svarar han när intervjun fortsätter och William
börjar visa prov på otålighet och ger sig ut på kafégolvet.
Peter Danielsson har inte helt släppt greppet om de politiska skeendena i
Helsingborg. Inga strategiska beslut skulle fattas utan att de först togs
upp med honom. Var och varannan dag har han kontakt med sin ställföreträdare
Christian Orsing.
– Vi stämmer av de viktigaste frågorna men jag slipper gå in på detaljer som
tar sådan tid.
Peter Danielsson säger att det är kul att vara pappledig; att han och William
blivit de bästa kompisarna och att detta kommer att spela stor roll för
deras framtida relation.
– Jag trodde kanske inte att ledigheten skulle vara så bra för mig. Jag har
kört rätt hårt de senaste två åren och har gått ner i varv.
Efter nyår är det vardag igen. Blir det mamma som får ta markarbetet när dina
långa arbetsveckor tar vid?
– Det blir jag som lämnar William på dagis och hustrun som hämtar. Vi lever i
övrigt väldigt jämställt så det stryks inga skjortor till mig och vi städar
tillsammans på helgerna, berättar en nu allt mindre avslappnad föräldraledig
kommunstyrelseordförande.
Och när William står där på kafégolvet och ger ifrån sig det där speciella
lätet, ja då är det dags att tacka för intervjun och låta pappa gå hem och
byta på sin pojke.