Lägervakten i Bosnien
Under det kaotiska inbördeskriget i Bosnien på 1990-talet stred den i dag 45-årige mannen för den fascistiska kroatiska HOS-milisen.
1992 var han vakt i fånglägret Dretelj, där civila serber hölls inspärrade under vidriga förhållanden.
2001 kom mannen till Sverige och sökte uppehållstillstånd. Han bosatte sig i Sollefteå.
2006 blev han svensk medborgare.
2010 greps mannen i sitt hem i Sollefteå sedan polisen fått tips om att han gjort sig skyldig till krigsförbrytelser i hemlandet.
I april 2011 dömdes lägervakten till fem års fängelse för folkrättsbrott. Enligt domen utförde mannen skenavrättningar mot fångar i Dretelj. Han tvingade också fångar att beta gräs och utsatte dem för annan förnedrande behandling. Mannen dömdes att betala skadestånd till 22 lägerfångar, sammanlagt 1,5 miljoner kronor.
Polisen i Kosovo
Under kriget i Kosovo 1999 tjänstgjorde den i dag 35-årige serben som polis i en serbisk styrka som skulle bekämpa terror.
I maj 1999 gick serbiska styrkor in i den albanska byn Cuska i Kosovo. De skilde ut fyrtio män som avrättades, varefter hus och kroppar brändes. Några månader senare grävde danska kriminaltekniker upp gravar och identifierade kroppar. På FN:s initiativ togs fotografier och vittnesmål upp.
2007 sökte den serbiske före detta polisen uppehållstillstånd i Sverige med sin hustru och två barn.
2008 anmälde Migrationsverket att mannen kunde vara delaktig i en massaker. En förundersökning inleddes.
2010 greps mannen av polisen.
2011 åtalades han.
I januari 2012 dömdes mannen av Stockholms tingsrätt för grovt folkrättsbrott till livstids fängelse.
Milismannen i Rwanda
Vid tiden för folkmordet i Rwanda 1994 – då 800 000 män, kvinnor och barn ur folkgruppen tutsi mördades i konflikten med majoritetsfolket hutu – tjänstgjorde den i dag 54-årige mannen i en hutumilis.
1994 dödades femtiotusen människor i de två byarna Bisesero och Ruhiro.
1995 inrättades en särskild FN-tribunal i Tanzania för folkrättsbrott i Rwanda.
1999 kom milismannen till Sverige som flykting. Han bosatte sig i Gävle med hustru och tre barn och blev så småningom svensk medborgare.
2009 dömdes mannen i sin frånvaro för att ha deltagit i massakrerna i Bisesero och Ruhiro i en särskild folkdomstol (gacaca) som inrättats i Rwanda som ett led i försoningsprocessen efter folkmordet.
2011 greps mannen på Bromma flygplats när han återvände till Sverige efter en utlandsresa.
Hösten 2012 kommer 54-åringen, enligt kammaråklagare Magnus Elving, att åtalas för folkmord, den grövsta varianten av krigsbrott. Åklagaren måste inte bara bevisa att 54-åringen dödat, utan också att mördandet var ett led i ett försök att utplåna en folkgrupp. Mannen nekar till anklagelserna.
Krigsbrottskommissionen har sedan 2008 tagit emot 150 anmälningar.
25 utredningar pågår. Två fall har lett till fällande dom, i ytterligare ett väcks åtal inom kort.