Stalkning,
det vill säga olaga förföljelse, blir ett brott från och med den 1 oktober.
Beslutet togs av riksdagen så sent som i maj. Den snäva tidsramen innebär
att polisen inte kommer att få fram den nödvändiga utrustningen i tid.
– Vi kunde inte börja en upphandling förrän beslutet var taget. Däremot har vi
gjort en förstudie där vi tittat på vad för slags utrustning vi kommer
behöva, säger Inka Wennerberg, handläggare för brottsofferfrågor inom
Rikspolisstyrelsen.
Hon bedömer att utrustningen kommer att finnas på plats först under våren
2012.
I den skärpta lagstiftningen byts termen besöksförbud mot kontaktförbud,
vilket innebär ökade möjligheter att få beslut om elektronisk fotboja.
Åklagare kan även besluta om så kallat utvidgat kontaktförbud där en person
kan bli tvungen att bära en särskild typ av fotboja med gps. När bäraren går
in i en förbjuden zon larmas polisen som direkt kan se var överträdaren
befinner sig. Gps-funktionen är inaktiv så länge personen håller sig utanför
det förbjudna området. Den som vägrar att bära fotbojan eller som
manipulerar utrustningen kan dömas för hindrande av elektronisk övervakning
– ett brott som kan ge fängelse i upp till ett år.
Inka Wennerberg ser positivt på den skärpta lagstiftningen.
– Den nya lagen ger möjligheter att nå notoriska överträdare och möjligheter
till teknisk bevisning för de överträdelser som ändå sker.
Hur fungerar tillämpningen av den nya lagen innan den nödvändiga
utrustningen är på plats?
– Enligt lagen är det möjligt att besluta om särskilt utvidgat kontaktförbud
utan elektronisk övervakning, om det finns praktiska eller personliga skäl.
Det är upp till åklagare att göra den bedömningen i varje enskilt fall,
säger Inka Wennerberg.
Om ett kontaktförbud inte verkar vara tillräckligt som skydd för en förföljd
person kan polisen ta till andra skyddsåtgärder på samma sätt som redan sker
idag. Det kan till exempel handla om larmtelefon, skyddade personuppgifter
eller skyddat boende.