UD bryr sig bara om tre av 132

Men bland de fängslade finns också personer som regeringen anser snarast borde släppas:
Terroristanklagade Mehdi-muhammed Ghezali på Guantanamobasen på Kuba, morddömda Annika Östberg i Kalifornien och journalisten Dawit Isaac som suttit inspärrad i två år för "otillåten journalistik" i Eritrea.

På svenska Utrikesdepartementet (UD) förs löpande en bevakningslista över frihetsberövade utanför Norden.
Listan, som Sydsvenskan tagit del av, visar att allt fler svenskar anklagas för grova brott utomlands.
För ett par år sedan fanns 149 namn på UD:s lista. Idag är det 164 personer som dömts eller misstänks för brott.

Ett trettiotal av dem är på fri fot mot borgen. Kvar blir 132 personer som sitter bakom galler.
Av dem är 112 män och 20 kvinnor.
Nästan hälften av svenskarna har varit inblandade i narkotikabrott. De döms ofta till mycket långa fängelsestraff.

För bara två veckor sedan greps en 60-årig svensk kvinna, bosatt i Spanien, på flygplatsen i Lima i Peru med ett kilo kokain i bagaget.
I Spanien sitter en 61-årig svensk häktad sedan i våras, misstänkt för delaktighet i smuggling av 630 kilo kokain. Döms han kan han räkna med många år bakom galler.

Än värre är det för dem som åker fast för knarkbrott i Asien; i Thailand, där sex svenskar för närvarande är fängslade, kan det bli ända upp till fyrtio år. Trots att sådana straff inte kan dömas ut i Sverige ifrågasätts de inte av svenska myndigheter.
- Vi kan aldrig gå in och ändra ett annat lands rättssystem. Men om en svensk medborgare fängslas utomlands försöker vi se till att det landets lagar följs och att svensken inte far allt för illa, säger Christina Palm, chef för UD:s enhet för konsulärt bistånd.

I Europa har de flesta stater system med offentliga försvarare. Fängslas en svensk i ett land där det inte finns försöker UD via den svenska ambassaden ordna en advokat. Men betalningen får den fängslade själv stå för.
- De får betala med egna pengar, hjälp från släktingar eller via försäkringar. Annars ger vi lån. Men de ska betalas tillbaka. Det är inte meningen att sånt här ska belasta skattemedel, säger Christina Palm.

Om Sverige har avtal om överföring av dömda brottslingar med ett land kan den som grips där få avtjäna en del av sitt straff i Sverige.
Mellan de nordiska länderna finns ett förenklat förfarande som sköts direkt av rikspolisstyrelserna. Därför ingår inte svenskar som fänglats i andra nordiska länder i UD:s bevakningslista.
Med många stater, exempelvis i Sydamerika och Afrika, finns inga avtal. Svenskar som åker fast i de länderna får därmed sitta av sina straff där.

Med Thailand, dit många svenskar reser på semester, förnyades nyligen det svenska överföringsavtalet. Nu måste en dömd svensk först avtjäna fyra år i thailändskt fängelse. Därefter kan Sveriges och Thailands justitiedepartement avtala om hur mycket av den återstående strafftiden som ska avtjänas i Sverige.
- Vi tar inte hem människor som sen slipper sitta i fängelse här hemma, säger Christina Palm.

Av de svenskar som inte haft med narkotika att göra är tretton inspärrade för sexualbrott och åtta för människosmuggling.
Sju personer är dömda eller misstänkta för mord eller dråp och ytterligare fem för försök till mord eller dråp.

Det mest kända mordfallet gäller Annika Östberg, som i 21 år suttit fängslad i Kalifornien för delaktighet i mord.
Hon greps och dömdes till livstid sedan hennes pojkvän skjutit ihjäl en polis i samband med en narkotikakontroll. Den svenska regeringen har länge försökt få straffet överflyttat till Sverige. Enligt svensk rättssyn var påföljden orimligt hård med tanke på att Annika Östberg inte själv dödat någon, utan bara råkat sitta i samma bil som en mördare.
När skådespelaren Arnold Schwarzenegger blev guvernör i Kalifornien gjorde UD en ny framstöt för att få Annika Östberg flyttad till Sverige. Hittills utan resultat.

Än oklarare är situationen för journalisten Dawit Isaac, som har dubbelt medborgarskap (svenskt och eritreanskt).
Han fängslades i Eritrea för två år sedan. De enda anklagelserna som riktats mot honom är att han startat en tidning och därmed gjort sig skyldig till "otillåten journalistik".

I förra veckan protesterade utrikesminister Laila Freivalds i samband med att hennes eritreanske kollega Ali Said Abdella besökte Stockholm.
Men Eritreas regering tillbakavisar alla svenska synpunkter som inblandning i landets inre angelägenheter: Eftersom Dawit Isaac är eritreansk medborgare har Sverige inte med honom att göra.