I rapporten från föreningen SNS går en rad forskare igenom statistik och
forskning inom bland annat skola och hälso- och sjukvård. De ställer sig
frågan om konkurrensutsättning har inneburit en förbättring.
Forskarnas viktigaste slutsats är att vi faktiskt inte vet om den ökade
konkurrensen inom välfärden har lett till ökad kvalitet och effektivitet.
Det saknas kunskap och det behövs ökad uppföljning av resultat för att kunna
utvärdera effekterna.
Inom ett område hittar dock forskarna brister – skolan. Det finns tecken på
kvalitetsproblem i vinstdrivande friskolor, enligt nationalekonomen Jonas
Vlachos vid Stockholms universitet.
– Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är att elever från
vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera
sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal
grundskola.
Vlachos anser att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolor.
– Som jag ser det är vi tvungna att bygga upp ett kontrollsystem när vi
släpper in vinstintressen, eftersom de har så uppenbara incitament att hålla
nere kostnaderna.
Bertil Östberg (FP), statssekreterare vid utbildningsdepartementet, håller med
om att det finns problem med betygsinflation i Sverige.
Granskningen av elevernas kunskaper ska trappas upp, enligt Östberg, bland
annat genom att det införs fler nationella prov.
Jonas Vlachos pekar i rapporten också på att Sverige troligen är ”det enda
land i världen där vinstdrivande skolor utan inskränkningar kan dela ut
överskott till ägarna”.
Frågan om friskoleföretagens vinster är omdebatterad och en parlamentarisk
utredning om vinster i friskolor ska tillsättas av regeringen.
– Det viktigaste för oss är vilka resultat man uppnår i skolan. Det är helt
oacceptabelt om vinst innebär att kvaliteten i skolan försämras. Det är
bland annat det som utredningen ska titta på, säger Bertil Östberg.