Det drar ihop sig till strid om EU:s budget.
I skuggan av Greklands kris vill EU-kommissionen införa en EU-moms och en skatt på finansiella transaktioner, så kallad Tobinskatt.
Dessutom vill Bryssel expandera budgeten kraftigt – och höja Sveriges medlemsavgift.
Förslaget sågas unisont av samtliga partier i den svenska riksdagen.
”Den mest provocerande budget som EU någonsin lagt”, hävdar vänsterpartisten Jonas Sjöstedt och kräver att finansminister Anders Borg nu sätter ner foten i förhandlingarna med de andra EU-länderna.
Men även regeringen är djupt kritisk.
”När Europa är i kris måste EU rätta munnen efter matsäcken”, säger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).
Sent i onsdags kväll presenterade EU-kommissionen sitt förslag till långtidsbudget för åren 2014–2020. Tvärtemot vad Sverige krävt växer budgeten med 7 procent
Förra året omsatte EU:s budget 1 225 miljarder kronor. Över hälften av pengarna används till jordbruks- och regionalstöd.
Varje stat betalar en avgift som baseras på landets bni, det vill säga hur rikt landet är. Sverige betalade i fjor 29,7 miljarder kronor. 13,9 miljarder flöt tillbaka i form av bidrag till svenska bönder, varav många skånska storgodsägare, och till regionala utvecklingsprojekt.
Därmed tillhör Sverige nettobidragsgivarna. Men räknat per capita bidrar länder som Danmark, Tyskland och Luxemburg med mer. Störst nettobidragsslukare är Polen och andra stater i det gamla östblocket. Det är också de staterna som driver på för att EU-budgeten ska svälla.
I Sverige är partierna, från vänster till höger, överens om att EU:s budget måste krympa, liksom vår avgift.
Att kommissionen vill höja anslagen till forskning och utveckling tycker svenskarna är bra. Däremot måste det bli ett stopp på de enorma subventionerna av jordbruket.
Mest känsligt är dock den särskilda EU-momsen och Tobinskatten på finansiella transaktioner, som kommissionen vill införa för att öka unionens intäkter. Alarmerande, tycker Jonas Sjöstedt. ”Att bära upp skatt är ju en kärnfunktion för en stat!”
Den ursprungliga idén om en skatt på finansiella transaktioner kläcktes av den liberale ekonomen James Tobin, men anammades av vänsterrörelsen Attac på 1990-talet som ett sätt att bromsa tempot på finansmarknaden. Efter krisen 2008 har tanken åter dammats av. I våras röstade EU-parlamentet för en Tobinskatt.
I Sverige säger regeringspartierna kategoriskt nej till såväl EU-moms som Tobinskatt. En skatt i ett land eller i en union leder ofelbart till kapitalflykt på en global marknad.
Socialdemokraternas ekonomiske talesman Tommy Waidelich vill inte heller ge EU beskattningsrätt. Men han ser gärna att EU-länderna enas om en Tobinavgift på nationell nivå. ”Det är vi öppna för att pröva”, säger han.
Nu väntar hårda förhandlingar i Bryssel. Sveriges starkaste allierade är Storbritannien, där en regeringstalesman i går kallade kommissionens förslag ”fullkomligt orealistiskt”.
Danmark blåser till strid mot att landet per capita tvingas betala högst EU-avgift av alla. Danskarna har till skillnad från Storbritannien, Sverige, Tyskland, Nederländerna och Österrike ingen rabatt.
”Det är inte rimligt att Danmark ska finansiera andra välmående länders rabatter”, rasade finansminister Claus Hjort Fredriksen.
Huvudmotståndare för Anders Borg i det stundande budgetslaget blir dock ministrarna från Polen och andra östländer.
Enligt EU:s grundlag måste alla 27 länderna enas. Det blir ett trumfkort för Sverige när det gäller att säga nej till EU-skatter. Men för Polen när det gäller att stoppa nedskärningar av jordbruksbidragen.