Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Uppgifter om oskyldiga
kvar i polisens register

Uppgifter om oskyldiga
kvar i polisens register

Sverige. Har du någonsin varit misstänkt, utpekad, brottsutredd – rätt eller fel – får du finna dig i att fortsätta vara registrerad. Och i att polisen i flera år förknippar ditt namn med brottet, även om du är oskyldig.

MALMÖ–STOCKHOLM. I tre separata beslut kör regeringen Reinfeldt över tillsynsmyndigheten Datainspektionen, DI, och låter polisen fortsätta en bred registrering. Datainspektionen planerar att slå tillbaka.

– Vi kommer att se över gallringsbestämmelserna. Och vi kan ställa krav på att polisen gallrar ut uppgifter på personer som frikänts, säger Jens Västberg, jurist vid DI.

Regeringens beslut rör främst centrala brottsspaningsregistret (CBS) och rationell anmälningsrutin (RAR) där brottsanmälningar diarieförs.

Datainspektionen säger ingenting om att polisen matar in känsliga personuppgifter i sina register, det är de ju till för, utan vänder sig emot att polisen inte tar bort uppgifter i tillräcklig omfattning, till exempel när en utredning lagts ner.

– Att hantera uppgifter om frikända strider mot de krav man kan ställa på integriteten, säger Jens Västberg.

Datainspektionen tar avstamp i ett fall från 1998 då en person åtalades för rån. Han friades i rättegång, men uppgifterna om misstankarna och andra omständigheter fanns kvar i CBS. De ska inte gallras förrän i höst, efter tio år. Datainspektionen krävde omedelbar gallring.

I ett annat fall ville Datainspektionen att polisen löpande skulle rensa i sina digitala system och i stället skriva ut material från anmälningssystemet RAR på papper. Och sätta in i pärmar. Uppgifterna ska bevaras i alla fall till dess brottet preskriberats, samt för arkivering, men ska inte vara sökbara digitalt, menar Datainspektionen.

Polisen överklagade. Bland annat med hänvisning till att RAR-utskrifter kräver att hela systemet stängs av i flera dagar. Det hindrar arbetet. När det gäller brottsspaningsregistret är polisen tuffare. Dels behövs alla uppgifter på så många som möjligt för att registret ska fungera som tänkt – kartlägga tillvägagångssätt vid olika brott och spåra mönster i brottslighet. Skulle polisen tvingas plocka bort folk därför att de inte överbevisats om brott faller poängen med registret, lyder argumentationen.

– Den allmänna synen från polisens sida är att de ska kunna registrera allt alltid, och det kanske man kan förstå. Men det är inte syftet med de lagar som styr registreringen, säger Jens Västberg.

Förr eller senare gallras alla bort ur i RAR-systemet. Om inte annat så när brottet preskriberats. Men i spaningsregistret blir uppgifterna kvar så länge polisen vill. Det stadfäster nu regeringen, men säger samtidigt att polisen ”¿ bör se över möjligheten att ur CBS gallra uppgifter om personer som inte är misstänkta”.

– Regeringens attityd är oroande. Att köra över sin egen tillsynsmyndighet är anmärkningsvärt och visar som många gånger tidigare att personlig integritet inte står högt i kurs i Rosenbad, säger Pär Ström, integritetsombudsman vid tankesmedjan Den nya välfärden och ledamot av regeringens IT-råd.

En genomgripande förändring av polisens registerhållning är på intåg. Med bakgrund i ett åtta år gammalt utredningsförlag lämnade justitiedepartementets expertgrupp i november ifjor ett lagförslag. Tanken är att i stort sett alla myndigheter, inklusive Kustbevakningen, som sysslar med brottsbekämpning, ska få tillgång till flera av de tunga registren över misstankar och spaningsuppgifter.

Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Joakim Palmkvist
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu