Just nu pågår en utredning av byggskandalens omfattning. De flesta företag har slutat använda metoden, men stora JM fortsätter. Sydsvenskan berättar varför byggmetoden infördes och hur den fick uppbackning av ledande forskare.

Samtidigt med larmen i fjor om omfattande fuktproblem i nybyggda putsade cellplasthus, gav bland andra statliga SP och forskare i Lund draghjälp åt den nu närmast utdömda byggmetoden.

– Det ser illa ut, medger professor Ingemar Samuelson vid SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, som bidrog till att sprida byggmetoden och sedan dömde ut den.

Det handlar om en handbok från branschorganisationen Plast- och kemiföretagen som beskriver hur putsad cellplast kan användas tillsammans med trä­reglar och gipsskivor. Med cellplast får man ett bra klimatskal som skyddar huset och ger ett behagligt inneklimat, heter det i förordet.

Ingemar Samuelson är en av experterna som medverkar i handboken trots att han klassat väggtypen som en högriskkonstruktion och säger att han länge varnat för den.

Ingemar Samuelson är nu också nyckelpersonen i byggindustrins försök att komma tillrätta med fukt- och mögelproblemen i de tiotusentals villor och flerfamiljshus som byggts enligt metoden på senare år.

– Det ser illa ut att skriften kommer ut samtidigt som vi varnar för byggmetoden och det blir en väldig mediedebatt, säger han nu och hävdar att texten till handboken skrevs för tre–fyra år sedan.

Ingemar Samuelson var för övrigt med redan år 1995 när samma branschorganisation på allvar satte igång marknadsföringen av cellplast och gav ut en än fylligare skrift om hur materialet kan användas i ytterväggar. Idag säger han att han inte visste i vilket sammanhang hans medverkan skulle finnas.

Professor Bertil Fredlund vid Lunds tekniska högskola, LTH, medverkar också i branschorganisationens 80-sidiga skrift från 2007 vars syfte är att inspirera till användning av cellplasten.

Bertil Fredlund säger idag att han inte granskat fuktproblemet med väggtypen.

– Det är energifrågorna jag sysslat med. Men det är bara att konstatera att det sammantaget är en känslig byggmetod, säger Bertil Fredlund.

De fukt- och mögelskadade väggarna byggs enligt vad som kallas enstegsmetoden där material läggs till material utan vare sig luftspalter eller dränering (se grafik ovan).

Metoden blev möjlig när det svenska byggandet avreglerades i januari 1994. Fram till dess hade det funnits en mängd bindande detaljregler. För ytterväggar krävdes att de skulle konstrueras så att vatten som kom in i konstruktionen också skulle kunna rinna ut. Väggarna skulle även vara luftade för att kunna torka.

Efter avregleringen stod det i föreskrifterna från Boverket att byggnader skall utformas så byggfukt och inträngande fukt inte orsakar mögel, lukt eller andra hygieniska olägenheter.

Men hur dessa problem skulle lösas var nu inte längre samhällets utan byggherrens sak.

– Förr hade vi en meter med regler och normer och de ansågs hämma utvecklingen, säger Nikolaj Tolstoj, enhetschef på Boverket.

Putsad isolering som det yttersta skiktet på ett hus är ingenting nytt. Metoden introducerades i Sverige under energikrisen på 1970-talet. Då handlade det dock om tilläggsisolering på befintliga murade hus och mineralull användes som isolering och bärare av putsen.

På 1990-talet, när byggmetoderna avreglerades, hamnade den på väggar med regelstommar av trä. Vem som introducerade metoden är inte känt.

– Vi och alla andra byggföretag tog in en tysk metod och tillämpade den på ett svenskt sätt, säger Per-Ola Jönsson, chef för Skanska teknik. Tyskarna satte putsad isolering på betong och vi satte den på organiskt trä. Nu i efterhand kan man säga att det inte var en bra lösning.

Hur många villor och flerfamiljshus som har byggts med enstegsmetoden är inte känt. Byggbranschen vägrar att berätta.

– Av hänsyn till de boende lämnar vi inte ut några siffror, säger Skanska Sveriges informationschef Christine Gustavsson.

För just Skanska var det flerfamiljshusen i Hammarby sjöstad i Stockholm som blev väckarklockan att enstegsmetoden inte fungerade. År 2001, bara ett år efter att husen stod färdiga, uppdagades kraftig påväxt av mögel inne i fuktiga väggar.

Professor Ingemar Samuelson på SP, som alltså bidragit till att sprida byggmetoden, skrev en kritisk rapport och kallade händelsen i Hammarby sjöstad för oförsvarlig. Nu säger han att han sedan dess varnat för enstegsmetoden.

Ingemar Samuelson säger vidare att det är olyckligt att bolaget inte gått ut och berättat om sina erfarenheter eftersom det hade gett ett större genomslag.

– Jag vill inte utesluta att byggmetoden är omöjlig, säger han idag.

Så sent som i januari 2007 skrev du ett kapitel i Plast- och kemiföretagens senaste handbok om cellplast i väggar. Där beskrivs att en vägg ”med utvändig puts på isolering utan luftspalt måste utföras mycket noggrant så att fukt inte kommer in¿¿”. Idag säger du att metoden är omöjlig eftersom vatten förr eller senare letar sig in i husen via till exempel genomföringar för fönster och ventiler.

– Texten i handboken kom till i samband med föreläsningar jag höll tillsammans med Plast- och kemiföretagen under åren 2004 och 2005. Att byggmetoden var så oerhört känslig visste vi inte då.

Även professor Bertil Fredlund vid Lunds tekniska högskola, LTH, bidrar med sin expertis i handboken. Kapitlet handlar bland annat om just putsad cellplast och enstegsmetoden. Ingenstans står att metoden är riskabel. Om cellplasten heter det att den släpper igenom fukt och att väggkonstruktionen därför kan torka ut.

– Jag är medveten om att konstruktionen är känslig, säger Bertil Fredlund drygt ett år senare.

Bertil Fredlund säger att enstegsmetoden tagits fram för att byggbolagen skall kunna bygga billigare.

– Det uppstår alltid fel i ett husbygge och felen blir mer eller mindre allvarliga beroende på byggmetod.

Mot bakgrund av vad du säger, hur lämpligt var det att så sent som i fjor fortsätta presentera byggmetoden?

– Ja, det kan man verkligen undra. Min medverkan handlar mera om tekniken, hur man bygger. Har man inte kvalitetskontroll skall man inte använda den, säger professor Fredlund.

Ungefär samtidigt som cellplastbranschen i fjor publicerade den senaste handboken skrev Ingemar Samuelson och två kolleger på SP en artikel i Bygg & Teknik som dömde ut enstegsmetoden. Slutsatsen i artikeln var att väggarna utgör högriskkonstruktioner.

Varningen och larmen som följde i övrig press ledde till att Ingemar Samuelson, kollegerna på SP och representanter för byggbranschen fick pengar till ett forskningsprojekt från Svenska byggbranschens utvecklingsfond.

– Cellplasten har oförtjänt fått klä skott för fuktiga väggar, säger Ingemar Samuelson. Problemen är de samma om putsen läggs på mineralull på en vägg som är odränerad och oventilerad.

Ingemar Samuelson säger att forskningsprojektet ska resultera i förslag till åtgärder i befintliga hus och i nybyggnader.

– Vatten som kommer in måste komma ut någonstans. Det måste gå att skruva upp en krok på en husfasad utan att det blir stora skador, säger Ingemar Samuelson idag.