Liksom de två föregående åren koncentreras uttagningen på personer som flytt
konflikter på Afrikas horn. De flesta är somalier som flytt till Kenya och
Djibouti, men också eritreanska och etiopiska medborgare som nu är i Sudan.
Också människor som flytt oroligheterna i Nordafrika ingår.
Sverige samarbetar sedan 1950-talet med FN:s flyktingorgan UNHCR om att ta
emot kvotflyktingar.
I år har Sverige avsatt 250 platser för människor som tvingats fly från snabbt
uppblossande konflikter. Det är en resurs som ska vara vilande och utnyttjas
vid behov, sedan UNHCR i fjol fått ökat behov av snabba hjälpinsatser.
För andra akuta insatser avsätts 350 platser.
Också i fjol ingick 1 900 människor i Sveriges uttagning av kvotflyktingar.
– Vi är naturligtvis jättenöjda att vi även i år kan erbjuda 1 900 platser,
säger Christina Werner, Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör.
Hon påpekar att Sverige är största mottagarland av kvotflyktingar i Europa,
och att kvotflyktingar ofta under lång tid tvingats leva under fysiskt
vidriga och mentalt hopplösa omständigheter.
– Det är ju människor som suttit i flyktingläger under mer eller mindre långa
perioder och som inte har möjligheter att ta sig därifrån på annat sätt.
Werner pekar särskilt på nyheten i att 250 platser avsatts för människor som
drabbats av hastigt uppblossande konflikter.
– Det är för att vi inte ska behöva låsa fast oss initialt på bestämda
platser, utan kunna agera där UNHCR kan säga att de behöver hjälp.