– Just runor är inte mitt expertområde, men om vi hoppar längre fram i tiden, från 1800-talet och framåt så fick svenskarna tillgång till både skrivkompetens och papper och pennor. Det betydde att folk fick tillgång till ny teknologi. Precis så som vi idag har fått ny teknologi, i och med den digitala tekniken.
Vad innebar det?
– I början av 1900-talet exploderade till exempel vykortskrivandet. Och precis som med sms eller Twittermeddelanden gällde det att vara kortfattad och uppfinningsrik. På den tiden i Stockholm delades posten ut upp till sju gånger om dagen, så det gick att skicka meddelanden till varandra upp till två gånger per dag. Dessutom hände det att människor tog privata foton som de skrev på och skickade som vykort. Ungefär som Facebook fungerar idag. På så vis fyllde dessa två kanaler samma funktion, man byggde sociala nätverk.
Vilken är den största skillnaden mellan då och nu?
– Offentligheten. Samt att det går mycket fortare. Även om det förr gick att skicka vykort fort, så är det inte samma sorts samtidiga skrivande som finns idag, i exempelvis en chatt. Det är också därför konferensen är intressant. Om man höjer medvetenheten om hur barn och unga använder skriftspråket idag, så kan skolan dra nytta av det och identifiera vad den behöver tillföra för att utveckla skriftkompetensen hos barn. Det i sig kan bidra till att unga blir mer delaktiga i samhället, något som främjar demokratin.