Bäst och sämst för elevernas lärande
Så här läser du termometern: Ju längre upp något ligger, desto större effekt
har det på elevernas lärande.
Varje sak är placerad enligt det samlade resultatet av många studier, som kan
ha gett olika resultat och undersökt olika elever. Placeringen blir ett
slags genomsnitt.
De olika sakerna är relativt varandra. Huvudsaken med placeringarna är att man
tydligt ska kunna se vad som fungerar bra eller mindre bra, jämfört med
andra slags åtgärder man skulle kunna ta till.
0.90 Formativ bedömning. Där läraren bedömer eleverna under tiden de arbetar
med något i syfte att deras arbete ska bli bättre, istället för att ge ett
omdöme när deras arbete är klart.
0.80 Lugn och ro i klassrummet.
0.74 Ömsesidig undervisning. Där eleven delvis övertar lärarens roll och
eleverna till exempel kan bedöma varandras arbete.
0.73 Återkoppling på prestationer. Inte bara från lärare till elev, utan från
elev till lärare så att läraren kan göra undervisningen bättre.
0.72 Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev.
0.59 Direkt undervisning. Ska inte förväxlas med sk katederundervisning.
Kännetecknas av att läraren sätter tydliga mål, gör tydliga exempel på det
eleverna ska lära sig, kontrollerar längs vägen att eleverna förstått,
summerar och repeterar.
0.57 Hemmiljön. Stöttande föräldrar och intellektuell stimulans hemifrån.
0.55 Kamrathandledning
0.53 Kamratpåverkan. Om klasskompisarna pluggar, kommer du också att göra det.
0.44 Lärarens förväntningar.
0.43 Elevens självuppfattning
0.43 Skolstorlek. Ju fler elever från problematiska hem, desto mindre ska
skolan vara för att vara "lagom".
0.40 Medeltalet. Så här mycket lär sig eleverna i genomsnitt. Allt som ligger
under detta kan alltså ses som rätt ineffektivt.
0.37 Datorstödd undervisning. Själva datorn tillför lite, det avgörande är hur
läraren använder den i undervisningen.
0.33 Medicinering. Har bättre effekt när det gäller beteendeproblem än för att
få bättre kunskaper.
0.29 Hemläxor. Får bättre effekt med äldre barn och om läxläsningen är
lärarledd.
0.28 Fysisk träning
0.23 Sommarskola
0.23 Ekonomiska resurser. Mängden pengar är inte det viktiga, utan hur de
används.
0.21 Klasstorlek. Att minska klasserna ger inga stora vinster. Det avgörande,
att läraren ändrar beteende med färre elever, verkar inte hända.
0.17 Aktiviteter vid sidan av undervisningen (som skolutflykter)
0.17 Familjestruktur. Skillnaden är liten mellan barn till ensamstående eller
i kärnfamilj tex.
0.15. Problembaserat lärande. Metod som varit poppis i Sverige. Funkar bäst
när elever redan har nått en viss kunskapsnivå.
0.15 Även barn som inte går i skolan alls lär sig i den här takten. Alla
åtgärder vars effekt ligger under detta, betecknar John Hattie som rent
kontraproduktiva.
0.12 Nivågruppering efter elevernas kunskaper.
0.11 Lärarutbildning. Här avses inte skillnaden mellan personer med eller utan
lärarutbildning, utan mellan dem som har en hel lärarutbildning och de som
inte har det (som i Sverige obehöriga lärare)
0.04 Åldersblandade klasser.
0.04 Elevkontroll över lärandet. Eleverna blir möjligtvis mer motiverade men
lär inte mer.
- 0.16 Kvarsittning/gå om en årskurs
- 0.34 Byta skola