Skillnaden i resultat fortsätter att öka - både mellan elever, klasser och skolor, visar Skolverket i en ny rapport.
Tänk dig två elever som ska börja grundskolan. De är identiska på alla sätt som går att mäta - deras föräldrar har samma utbildning och samma sociala status, barnen är av samma kön och har samma etniska bakgrund.
Sätt dem sedan i två olika skolor. I skola A har nästan ingen av eleverna föräldrar som har gått på högskolan, i skola B har nästan alla eleverna det.
När de två eleverna går ut skolan, kommer deras betygsresultat att skilja sig åt. Av 320 möjliga meritpoäng kommer den som gått på skola A i genomsnitt att ha drygt 60 meritpoäng sämre resultat än den elev som gått på skola B. Skillnaden har ökat stadigt i snart 15 år, visar Skolverket - 1998 var skillnaden drygt 20 meritpoäng.
– Det blir viktigare och viktigare vilken skola man går på för vilka betyg man får, konstaterar Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.
På alla sätt ser Skolverket att skillnaderna mellan elevernas resultat i grundskolan har ökat. Mellan enskilda elever: De som får toppbetyg har blivit fler, liksom de vars betyg inte ger behörighet till gymnasiet.
Mellan klasser: Skillnader mellan klasser på samma skola har också ökat, särskilt de senaste 4-5 åren.
– Det indikerar att det förekommer en ökad nivågruppering eller fler elitklasser, säger Anders Auer.
Mellan skolor: Skillnaden har ökat kraftigt, fast från en låg nivå internationellt sett. Vilken skola man går på förklarar en allt större del av betyget för den enskilda eleven.
Mellan kommuner: här ökar skillnaden också, fast ganska långsamt och från en ganska låg nivå.
Den ökade uppdelningen sätter igång olika slags utvecklingsspiraler på skolorna, som gör skillnaderna ännu större över tid. En elev påverkas negativt eller positivt beroende på vilka elever som finns runtomkring, konstaterar Skolverket. Om det finns många ambitiösa elever i en grupp, så påverkar det även de svaga eleverna att prestera bättre. Detta kallas kamrateffekter. Också läraren förväntar sig mer av eleverna, och lärarens förväntningar lyfter elevernas resultat. Omvänt blir det en negativ spiral om det finns få studiemotiverade elever som gör att läraren har lägre förväntningar.
Med rapporten i ryggen uppmanar nu Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, att kommunerna måste börja fördela resurser mer utefter elevernas sociala bakgrund, och att politikerna börjar prata om hur likvärdighet kan förenas med det fria skolvalet. Skolvalet ses av Skolverket som en stor förklaring till den större uppdelningen.
– För oss är det väldigt viktigt att visa att det inte finns någon motsättning mellan likvärdighet och goda resultat. Tvärtom betonar till exempel OECD allt mer sambandet mellan dessa två, säger Anna Ekström.