Antalet tonårsflickor som lider av järnbrist har ökat kraftigt sedan järnberikningen av mjöl slopades för tio år sedan. Livsmedelsverket har trots detta inga planer på att återinföra järnberikningen.
Järnbrist bland flickor i tonåren har ökat med nästan 32 procent sedan 1995.
- Ökningen beror på att vårt mjöl inte längre berikas med järn, säger forskaren Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.
Hennes forskning har fått stor uppmärksamhet utomlands, och rapporten om järnbrist ligger inne för granskning hos den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
Lena Hulthén har undersökt 600 flickor och lika många pojkar i årskurs nio vid två tillfällen, år 1994 innan järnberikningen slopades, och år 2000 fem år efter att den togs bort. 1994 bedömdes 38 procent av flickorna ha järnbrist. År 2000 hade 50 procent av dem för låga järnvärden. Trots att studien tydligt visar att järnbristen ökat, främst bland flickor men även bland pojkar, har Livsmedelsverket inga planer på att återinföra järnberikning.
- Vi ligger lågt när det gäller att järnberika mjöl eftersom vi vill att folk ska äta fullkornsbröd, säger Åke Bruce, professor i tillämpad näringslära och expert på Livsmedelsverket.
Göteborgsforskarnas studie visar att ungdomarnas största järnkälla är just bröd och spannmål. Men på Livsmedelsverket vill experterna i stället försöka få folk att ändra kostvanor.
- Det är bättre att satsa på att äta mer kött och frukt för att få upp järnvärdena än att järnberika mjölet, säger Åke Bruce.
Forskare på samma institution i Göteborg upptäckte på 70-talet att bara en liten del av det järn som tillsattes i mjölet togs upp av kroppen. Därför började Livsmedelsverket leta efter andra berikningsalternativ. När sedan kvarnindustrin ville sluta med berikningen för att kunna exportera mjölet gick Livsmedelsverket med på detta med villkoret att det skulle göras studier före och efter.
Men Åke Bruce menar att den aktuella järnstudien gjorts på fel målgrupp.
- Det var kanske inte den bästa gruppen att välja för studier eftersom de genomgår stora förändringar fysiologiskt med menstruationscykeln som startar.
Det tycker Lena Hulthén är en dålig undanflykt.
- Vi har en referensgrupp före borttagandet och en efter, och järnbristen har ökat med drygt 30 procent i den senare. Det känns som en efterkonstruktion att det var ett olyckligt val av grupp att undersöka. Den här gruppen är inte besvärligare att hantera än andra grupper av kvinnor i fertil ålder, säger hon.
Enligt henne är det extra allvarligt att järnbristen ökat så mycket just bland flickor i 15-årsåldern.
- Flickor i den här åldern tillhör en sårbar grupp och de bygger upp sina järnförråd för senare behov, graviditeten till exempel, förklarar hon.
Hon tycker att Livsmedelsverket bör fundera över vilka lösningar på problemet som finns.
- De tycker att våra resultat är besvärande eftersom de inte vet hur de ska hantera dem. Jag tycker att de ska ta en seriös diskussion kring detta. Det har varit mycket annat nu med fetma och folsyreberikning. Man kan tänka sig olika lösningar. En är att ta in järnet när man går ut med det nya nyckelhålet till exempel, säger hon.
Åke Bruce på Livsmedelsverket menar att det är svårt att tala om järnbrist i tonåren. Han hänvisar till forskare i Umeå som genomfört studier liknande dem i Göteborg. De väljer att tolka sina resultat som att det inte går att tala om järnbrist i dessa åldrar.
- Man skulle hellre säga att det finns en skillnad mellan vuxna och barn när det gäller järnvärden, och man ska ifrågasätta om man kan använda vuxnas värden på barn, säger Erik Bergström, forskare, verksamhetschef och överläkare på barn- och ungdomskliniken på universitetssjukhuset i Umeå.
FAKTA
Forskarna oense om gränsvärden
Det är svårt att mäta järnbrist. Ännu finns ingen mätmetod som på ett bra sätt visar när kroppen har för lite järn i sina depåer. Både i Göteborg och i Umeå har forskarna valt att mäta nivåerna av serum ferritin som är ett järnbindande äggviteämne som finns i blodet. Frågan är vid vilken nivå av serum ferritin som man kan tala om järnbrist.
Under 15 mikrogram per liter blod säger forskarna i Göteborg.
Inte förrän värdet har sjunkit till 12 mikrogram per liter tycker Umeåforskarna.
När det gäller ungdomar och barn hävdar forskarna i Umeå att det inte alls går att lita på de referensvärden som finns. Vuxnas gränsvärden för järnbrist går inte att använda på barn hävdar de.
Både över- och underskott är skadligt
Järn är en viktig beståndsdel i hemoglobin, blodets syretransportör. Har kroppen inte tillräckligt med järn kan den inte heller bilda hemoglobin, och man riskerar att drabbas av anemi, eller blodbrist.
Men även innan järnbristen går så långt kan den ge symtom som trötthet, värk, depressioner och ökad utsatthet för infektioner
Forskare i USA och Israel har också konstaterat att kvinnor med järnbrist är sämre på att lösa problem både i fråga om resultat och snabbhet.
För höga halter av järn i kroppen är inte heller bra. Järn kan påskynda bildandet av fria radikaler vilka i sin tur ger en ökad cancerrisk och ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.