– Ett växthus är inte den slutna miljö som man kanske tidigare trott, säger
Jenny Kreuger, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU och ansvarig
för undersökningen.
Peter Bergkvist, expert på Kemikalieinspektionen, kallar de uppmätta halterna
helt oacceptabla.
– Vi har varit skeptiska till uppfattningen att växthusen inte påverkar
omgivningen, säger han. Nu visar det sig att odlingarna utgör ett reellt
problem.
SLU har under flera år undersökt vattendrag i jordbruksmark och mätt halterna
av bekämpningsmedel. Arbetet sker på uppdrag av Naturvårdsverket och ingår i
programmet för miljöövervakning.
I den nya undersökningen har forskarna för första gången undersökt miljön runt
växthusodlingar och frilandsodlingar av trädgårdsväxter, bär och frukt.
Resultatet visar på halter av bekämpningsmedel som ligger betydligt högre än
vad som läcker från jordbruksmark.
De flesta proverna togs i Skåne som rymmer mer än hälften av landets
trädgårdsnäring.
I bäckarna nedströms odlingarna hittades inte mindre än 78 preparat som bland
annat dödar svamp eller insekter.
De högsta halterna uppmättes i bäckar i västra och nordvästra Skåne där det är
tätt mellan växthusen. Och det var ett insektsmedel – imidakloprid – som
stack ut vid samtliga slumpmässigt tagna prover.
Halterna av medlet var mellan 500 och 1 000 gånger högre än vad
Kemikalieinspektionen bedömt acceptabel.
Det aktuella medlet har under hösten stått i fokus som tänkbar förklaring till
varför bina både här och utomlands blir allt färre.
– När vi mäter i jordbruksmark kan det bli enstaka höga värden av
bekämpningsmedel, säger Jenny Kreuger. Vid växthusen var det höga värden i
samtliga prov.
Tomas Isberg är gurkodlare i Åstorp och ordförande för branschorganisationen
Gröna näringens växthusodlare av grönsaker.
För honom är SLU:s resultat ny kunskap. Men Tomas Isberg säger att
insektsmedlet är nödvändigt för att hålla odlingen fri från gisslet stinkfly
som annars skadar både plantan och gurkan. Någon biologisk bekämpningsmetod
mot stinkfly finns inte.
– Problemet är att två tredjedelar av odlarna inte återanvänder vattnet som
används vid odlingen, fortsätter han. Det som inte tas upp av växterna
rinner ut och med vattnet följer de preparat som använts.
Enligt Tomas Isberg kräver utrustning för recirkulering av vatten omfattande
investeringar.
– Nu med klimatdebatten har många odlare istället valt att satsa pengarna på
fastbränslepannor. Det är inte möjligt att på kort tid göra båda
investeringarna.
Peter Bergkvist på Kemikalieinspektionen säger att problemet med de
förorenande växthusen hittills inte alls uppmärksammats inom EU.
– Uppgifterna i den nya rapporten kommer att leda till någon form av åtgärd,
säger han. Vi måste förmodligen ompröva villkoren för medlen som används.