Wilhelm Agrell: Sverige tillbaka i scenariot från kalla krigets dagar

Sverige.

Att kunna tappa underrättelseinformation från flödet av rysk datatrafik genom Sverige. Det förs nu fram som ett av huvudskälen till den omstridda FRA-lagen.

– På sätt och vis är vi tillbaka i ett kalla kriget-scenario, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Debatten kring FRA-lagen har tagit en ny vändning, sedan det avslöjats att ett av huvudsyftena med den nya lagen skulle vara att avlyssna den ryska datatrafiken med utlandet – en trafik som till stor del går via Stockholm.

– Svensk underrättelseverksamhet kan jämföras med svensk forskning. Inte så stor, globalt sett men väldigt bra på vissa områden. Signalspaning är ett sådant område, säger Wilhelm Agrell.

Att Försvarets radioanstalt, FRA, nu tillåts tappa bland annat rysk datatrafik på utvald information har stor betydelse för att FRA, som med sina 650 anställda och 50-åriga historia av signalspaning tillhör världseliten på sitt område.

– Närheten till Ryssland är Sveriges konkurrensfördel i underrättelsesammanhang. De uppgifter spaning mot rysk trafik kan ge kan användas för att byta information från andra länder, konstaterar Wilhelm Agrell.

Idag är det dock inte främst teknik som Sverige erhåller som ”betalning” för viktig information. Snarare handlar det om ett utbyte av tjänster och gentjänster som är nödvändigt för att förstå vad som sker under ytan – ett slags ”elektronisk världskarta”.

– För att komma in i svåra system, till exempel olika kryptosystem, måste man samla in så mycket trafik det bara går. Bara med en viss mängd information har man en chans att begripa vad som sägs. Då blir det logiskt att byta med andra, säger Wilhelm Agrell.

ÖB Håkan Syrén har anfört flygningar med svenska Herculesplan över Afghanistan som ett argument för FRA-lagens utökade befogenheter. Men det behöver alltså inte vara så att svensk spaning ger uppgifter om afghanska förhållanden – utan snarare att den svenska accessen till rysk information gör det möjligt att byta till sig dessa uppgifter från andra länders underrättelseverksamhet. USA och Frankrike har nämnts som tänkbara bytespartner.

Så som informationsvägarna idag ser ut, är signalspaning i fiberkabelnäten den viktigaste källan till underrättelseinformation, konstaterar Wilhelm Agrell.

– Det är många länder som bedriver sådan här spaning. Utan tvekan. Skillnaden är väl att vi i Sverige nu faktiskt har en någorlunda öppen debatt om signalspaningens roll. Det är första gången det sker – även om jag tycker debatten borde startat medan lagen förbereddes. Nu är ju beslutet redan fattat, säger Wilhelm Agrell.