Att skatterna blir en valfråga är egentligen inget nytt. Borgerliga krav på sänkta skatter har sedan 1960-talet stått i ständig kontrast till socialdemokratiska krav på ett fortsatt högt skattetryck.
Nytt för i år är att en borgerlig regering för första gången genomfört en massiv skattesänkning. Sveriges skattetryck är inte längre världens högsta.
Det finns ingen erfarenhet i modern tid av hur väljarna tar ställning i ett val mellan bibehållen och kraftigt ökad skatt. Därför blir skatteretoriken i årets val helt ny.
Inför valet 2002 beskyllde dåvarande statsministern Göran Persson (S) Moderatledaren Bo Lundgren för att vilja rasera tryggheten för unga och gamla när denne föreslog skattesänkningar på 130 miljarder kronor.
– Det går inte att både få bättre välfärd och sänkta skatter. Den som lovar stora skattesänkningar klarar inte av att ordna personal till vården, hävdade Persson, som därefter vann en storseger.
Inför riksdagsvalet 2006 framförde den nye Moderatledaren Fredrik Reinfeldt inga liknande skattelöften. I stället inriktade han sin valrörelse på att skapa fler jobb och göra det mer lönsamt att jobba – och att göra det särskilt mer lönsamt än att inte jobba.
Likväl har Reinfeldt sänkt skatterna kraftigt. Det har till stor del betalats med sänkt a-kassa och sänkt sjukpeng. Under nästa år kommer det dock inte att bli några större skattesänkningar, meddelade Reinfeldt i sitt tal i Almedalen.
De rödgröna partiledarna utgår från att deras väljare föredrar social trygghet och hög välfärd framför en orättfärdig skattepolitik och att det är S, V och MP som står för mer rättvisa. Men frågan är om de har majoriteten av väljarna bakom sig.
Svenska löntagare kan på de egna lönebeskeden se att de aldrig tidigare betalat så låg inkomstskatt som de gör just nu. I tider av låg ränta har det gett högre välstånd för breda väljargrupper. För det stora folkflertalet har välfärden långtifrån rämnat.
Det är uppenbart att de borgerliga ser skattefrågan som sitt främsta trumfkort inför valrörelsen. När alliansen nyligen formulerade hundra frågor till oppositionen handlade de tio första om skatter.
De rödgröna ser skattepolitiken som en tacksam ideologisk skiljelinje. Därför visar de inget större intresse av att tona ner de överdrifter som sprids om de rödgröna planerna på höjda skatter.
I valdebatten framställs det ofta som att Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly med några enkla pennstreck vill tillbaka till 2006 års skattetryck.
De rödgröna har hittills inte lagt fram förslag om att höja skatterna med mer än tjugo miljarder kronor. Därmed godtar de nästan åttio av de hundra miljarder som Reinfeldt sänkt skattetrycket med.
Den nya förmögenhetsskatt och den höjda fastighetsskatt för 30 000 villaägare som de rödgröna partierna lagt fram blir mer av markeringar mot de mest förmögna svenskarna. De har få likheter med den tuffa beskattning som gällde före 2006.
De borgerliga försöker dock ge intryck av att de rödgröna mörkar i skattepolitiken. I det valmaterial som alliansen tagit fram antyds att en rödgrön regering kan höja inkomstskatterna mer än vad som sagts, att förmögenhetsskatten kan bli högre och att båtskatt, bolagsskatt och höjda arbetsgivaravgifter kan göra skattetrycket ännu högre.
De rödgröna anklagar å sin sida de borgerliga för att mörka. Enligt Mona Sahlin förbereder även allianspartierna skattehöjningar på bensin, alkohol och tobak. Hon litar inte på att en ny borgerlig regering skulle fortsätta att sänka skatterna för vanligt folk. Framför allt är hon skeptisk till borgerliga löften om sänkt skatt för pensionärer.
Den så kallade pensionärsskatten – den extra summa som pensionärer betalar i inkomstskatt därför att de inte får göra avdrag för att de jobbar – kan bli valets stora skattefråga.
De borgerliga försvarar ihärdigt jobbskatteavdraget, som varit central för deras arbetslinje, och försvarar därmed skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare.
Ett av de rödgröna partiernas mest bestämda vallöften säger att skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare ska försvinna redan 2011. Inom alliansen pågår en intern debatt om också en ny borgerlig regering bör avskaffa pensionärsskatten.
Inom båda blocken pågår dessutom diskussioner om att sänka momsen på krogbesök, hårklippning och andra tjänster.
Sveriges statsfinanser är goda. Det finns utrymme för nya vallöften. När valrörelsen drar igång på allvar är skatteutspel att vänta både från höger och vänster.
✄