VILLEPINTE. – Det här är början till slutet på den iranska regimen, dundrade
Masod Rajavi, ledaren för den islamiska vänsterorganisationen, Folkets
heliga krigare ut, MKO.
De tusentals åhörarna i mässhallen fick bara hör ledarens röst i ett bandat
tal. Mujahedin-e khalq, MKO, är terroriststämplad i USA och var det i EU
fram till i januari. Ledaren Masod Rajavi är en levande måltavla för regimen
i Iran har sedan länge gått under jorden. Men nu vädrar rörelsen morgonluft.
Vid sidan av andra organisationer och politiker från flera länder talade
rörelsens ansikte utåt, Maryam Rajavi. Hon anlände till mässhallen i en
kortege av fyra bilar med mörka vindrutor under ett massivt säkerhetsuppbåd.
Entrén iscensattes som ett presidentval med en Maryam Rajavi i guldfärgad
dress, pistagegrön huvudduk och en explosion av kampsånger och konfetti.
Och ”Tusen och en hyllningar till martyrerna” i Iran. Rörelsen hållning
gentemot den iranska ledar-klicken är kompromisslös.
– Den enda lösningen är fria val organiserade av FN, sa Maryam Rajavi.
Röster från Exiliranier i Paris
Shatir Ehsani, 49 år, Malmö
– Regimen i Iran ger inga som helst rättigheter till kvinnorna. Min förre man
är fundamentalist. När vi skildes fick han vårdnaden om min son, Omid. Min
son var 22 år när jag träffade honom igen.
– Iran idag? Allt är möjligt!
Ahmadjina Ravananbakhsh, 46, Malmö
– Iranierna tvingades välja mellan pest och kolera och valde pest.
Mousavi [oppositionsledaren] är inte bättre än Hitler. Han har blod på sina
händer!
– Han har suttit i regeringen och i det Nationella säkerhetsråd som
lät mörda tiotusentals regimkritiker på 1980-talet. Idag låter regimen
atomprogrammet sluka alla pengar från oljan.
Setareh Khabbazi, 22, Lund
– Jag föddes på vägen till Sverige från Iran, kan man säga. Idag studerar jag
i Lund. När jag ser på tv så blir jag så ledsen och besviken. Men jag vill
göra skillnad. Det är min dröm att en dag flytta till Iran.
– Där har unga inte samma möjligheter som jag att välja vad de vill studera.
Ett sådant samhälle borde inte få finnas på 2000-talet!
Sima Kamyar, 49, Malmö
– Regimen vill tvinga folk att tänka som de vill. Jag är för ett demokratiskt
Iran. Det fick jag sitta fem år i Evir- och Ghezdhezarfängelsena för. Jag
har fortfarande ont i ryggen av tortyren.
– Många kvinnor våldtogs. De avrättades i regel efteråt för att inga spår
skulle lämnas.
Elahe Illum, 51, Sundbyberg (med maken Kai)
– Det här liknar regimens sista dagar. Nu blir det ett mullornas krig mot
mullor. Jag hoppas att Iran blir fritt och demokratiskt en dag. Då skulle
jag gärna flytta tillbaka dit med min man.
–
Jag saknar allt där borta. Men som kvinna gick det inte leva där längre. Man
kunde ju inte ens gå ut som man ville.