ATEN. Efter en våldsam natt förberedde sig Greklands radikala studenter på
söndagen för en åttonde dag av demonstrationer och sammandrabbningar med
polisen.
Natten innan hade hundratals ungdomar deltagit i minnesstunder för den
15-åring som dödades av en poliskula en vecka tidigare. Strax därpå bröt
våldet ut på nytt när banker och affärer vandaliserades.
Maskerade ungdomar kastade också brandbomber mot en polisstation i stadsdelen
Exarchia. Flera departementsbyggnader i Atens centrum angreps och ungdomar
byggde brinnande barrikader på gatorna.
Polisen svarade åter med tårgas och jagade ungdomarna längs stadens gator.
Demonstranterna håller främst till på universiteten. Enligt grekisk lag, som
är en kvarleva från studentprotesterna mot militärjuntan på 1970-talet, får
polisen inte gå in i universitetsbyggnader och områdena är därför fredade.
På söndagen sade en talesman för Greklands största fackförbund GSEE att allt
talar för att ilskan som bubblar bland studenterna och ungdomar kommer att
öka ytterligare den närmaste tiden.
Stathis Anestis, som sitter i styrelsen för GSEE, spådde att 100 000
arbetstillfällen försvinner i början av nästa år när byggbranschen,
turistbranschen och handelssektorn börjar känna av den ekonomiska krisen.
Utvecklingen tros drabba de unga hårdast. Redan i dag ligger arbetslösheten
bland dem mellan 15 och 24 år på 25 procent och den genomsnittliga
ingångslönen är inte högre än drygt 8 000 kronor i månaden.
– Unga människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden och lönesituationen
är också sämre än för tidigare generationer, säger Stathis Anestis till AFP.
Bara 520 personer deltog i undersökningen men resultatet späder ändå på
uppfattningen att upploppen inte framdrivits av små radikala grupper utan
snarare är tecken på en bred uppgivenhet och ilska bland Greklands unga.
Enligt en opinionsundersökning som publicerades på söndagen anser sex av tio
vuxna greker att oroligheterna är ”ett folkligt uppror” snarare än
framtvingat av ”minoritetsaktivister”.