MOSKVA. Arctic Sea har sedan mer än två veckor gäckat den internationella
sjöfarten. När fartyget stängde av all radioutrustning den 31 juli gick det
inte längre att identifiera på andra fartygs radarskärmar. Såväl fartyget
som dess last och femton ryska besättningsmän var borta.
Den ryska flottan har dock i hemlighet följt det Maltaregistrerade fartyget
med hjälp av avancerad satellitspaning. I helgen kom de första signalerna om
att fartyget var på väg att passera Kap Verde-öarna för vidare färd mot
Guineabukten och den afrikanska västkusten.
Berrättelsen om Arctic Sea är som hämtad ur en sjörövarroman. Färden från
Östersjön ut på världshaven har kringgärdats av frågetecken. Den som en gång
får läsa fartygets loggbok kan få veta svaren.
23 juli. Arctic Sea lämnade finska Jakobstad på en rutinseglats mot
Bejaia i Algeriet. Lastutrymmet var fyllt av timmer från Stora Enso, värt
tio miljoner kronor. Det har ryktats att fartyget också haft en hemlig last
– kanske narkotika, kanske vapen, kanske plutonium – som ska ha gömts ombord
när fartyget låg på varv i ryska Kaliningrad i början av juli.
24 juli. När fartyget passerade Stora Karlsö klockan 03.00 på natten
stävade en snabbgående gummibåt upp längs fartygets babordssida. Det stod
POLIS på båten och på de tio svartklädda männens västar. De tog sig över
till Arctic Sea och förklarade på bruten engelska att de var svenska
narkotikapoliser och att de letade efter kokain från Kaliningrad.
De falska poliserna utsatte besättningsmännen för bryska förhör, bakband dem
med handfängsel och tejpade deras munnar.
Under två timmar låg Arctic Sea stilla. Efter tolv timmar lämnade
”polismännen” fartyget. Några av de eventuella kaparna kan ha varit kvar
ombord. Flera kan ha tillhört besättningen.
25 juli. Arctic Sea fortsatte sin färd ut på Nordsjön och in i Engelska
kanalen. Besättningen uppgav för brittisk och fransk kustradio att allt var
väl ombord.
30 juli. I Biscayabukten stängdes all radio-, radar- och
satellitutrustning av, mitt i natten klockan 01.29.
31 juli. I ett nödanrop utanför Portugal hörde kaptenen av sig till
belgisk kustradio och flera nyhetsredaktioner och påstod att fartyget
attackerats en andra gång.
Det har förekommit spekulationer om att kapningarna varit påhittade och att
Arctic Sea i själva verket är en del i försäkringsbedrägeri, utpressning,
ägartvist eller bråk mellan rivaliserande ryska maffiagäng.
Fartyget byggdes 1991 i Turkiet. Det ägs av ett företag på Malta och var för
två år sedan till salu via en mäklare i Thailand för 4,9 miljoner dollar. I
fjol fördes driften av fartyget över från ett företag i Riga till ett annat
i Archangelsk.
12 augusti. När det stod klart att fartyget inte skulle nå Bejaia gav
Rysslands president Dmitrij Medvedev order: försvarsministeriet skulle
”vidtaga alla nödvändiga åtgärder” för att hitta och befria Arctic Sea.
Officiella talesmän har därefter dementerat uppgifter om att Ryssland inbjudit
Nato till operativt samarbete i fartygsjakten och att ubåtsjaktfartyget
Ladnij och ytterligare tre ryska örlogsfartyg – Azov, Jamal och Novotjerkask
– skulle ha skuggat ett misstänkt fartyg i Atlanten. Det har också kommit
oklara besked om huruvida fartygets ägare verkligen krävts på tio-tolv
miljoner dollar i lösen.
17 augusti. Tidigt i måbdags morse tog jakten på Arctic Sea slut.
Besättningen förhördes under dagen ombord på Ladnij.